Nu när sommaren börjar komma och alla växter och småkryp kommer fram blir man lätt sugen på att fota dessa små, små ting väldigt, väldigt nära. När man gör det kan man få se detaljer på dessa små ting som man inte ser annars! Jag äger inte något macro-objektiv då jag fotar macro alldeles för sällan för att ekonomiskt kunna försvara att köpa ett. MEN! Jag har ett litet trick som jag tar till när andan faller på och till exempel lavendeln blommar. Macro utan macro! (mer …)

Igår tog jag en promenad i skogen ovanför där vi bor för första gången på flera veckor. Dem var på väg att slå ut och klä sig i sin fulla sommarskrud, men än är det en bit kvar dit. Mest tog jag bara en planlös promenad för att rensa huvudet men jag stötte på något som såg ut som ett ställe där räven bor! (mer …)

Att majvädret verkar lida av humörsvängningar (eller klimatförändringar…) är nästan en underdrift. Förra veckan var det så varmt att jag lämnade jackan hemma och sprang på möten i bara en kofta för att den här veckan ta fram vinterjackan igen. Det är inte bra, någonstans, att 9e maj få springa ut i pyjamasen på morgonen för att ta in och rädda sina blommor från att frysa ihjäl. (mer …)

Förra helgen passade min mamma och pappa på att komma ner till oss för att hälsa på, äta gott, göra utflykter och fira att jag numera är klar med allt vad skola heter! Det var som vanligt väldigt mysigt och vi tog hela lördagen åt att vandra runt i Sandemars naturreservat. Kurbits fick feeling och ville bada i havet, titta på svanar på nära håll och både han och Tulo tog fram sina bästa valpögon när de tyckte att vi skulle dela med oss av vårt medhavda fika. (mer …)

Eftersom jag är uppvuxen med närhet till skogen har jag under mitt liv tagit den lite för givet. Den bara finns där, dag ut och dag in. Det är först nu när jag blir äldre och inte längre bor på landet som jag inser hur mycket positiv inverkan det har haft på mig att ha skogen precis intill husknuten. (mer …)

De senaste två veckorna har varit helt galna med allt arbete för att bli klar med uppsatsen. Jag for till Umeå för att tillsammans med mina skrivarkollegor trycka in det sista (eller ja, det sista vi hann med innan deadline, blir man någonsin klar?) och all tid däremellan och nu är ett enda kaos. Alla dagar har flutit samman och jag vet knappt vilken dag det är idag ens! Men allt gick bra, jag är så himla glad och stolt över vår uppsats och vi gav den verkligen vårt allt ända fram till deadline. Det känns väldigt kul och fint att vi lyckades producera något så bra. Nu återstår det att invänta ett betyg och en presentation för vår uppdragsgivare. (mer …)