Fixeringen på prestationer

Jag lyssnade på Kvinnliga Äventyrares podcast när de pratade med Sara Rönne om det här med fixeringen kring siffror. Hur långt man springer, hur tungt man bär, hur mycket svamp hittade du eller hur många dagar man ska vara borta exempelvis och att det är ett väldigt tråkigt fokus att ha när man är ute i naturen. Precis som de pratar om i podden så tycker jag att vi borde försöka vända på fokuset när vi tar oss ut i naturen för att träna våra kroppar, fylla på energi, plocka svamp, tälta eller allt på en gång. För mig ger min utevistelse ingen energi om jag fokuserar på siffror, distanser och andra mätbara saker. Jag vill ge mig själv tid och rum där ute att bara få finnas.

skoglugn

_DSC7175

Andra saker i vardagen förstår jag förstås att det finns en poäng och nytta med att ha ett väldigt mätningsfokus, men jag vill inte ta med mig det ut i skogen också. När jag ägnar mig åt utevistelse vill jag inte ha något prestationsfokus. Naturen gör gott bara av att finnas och vi mår gott bara av att befinna oss i den.

ombrunke_blogg

_DSC7252

Utemagasinet läste jag en artikel om naturfoto och tyckte att Claes Grundsten beskriver det hela med närvaro så fint:

”Sinnesnärvaro är hela grejen. Bilden är ju en spegling av min blick. Därför ägnar jag hela min mentala energi till landskapet, för att söka efter och kanske hitta själen i det jag ser.”

Hur gör ni när ni är ute? Håller ni koll på hur snabbt eller långt ni springer eller går? Och i så fall varför?

 

4 reaktioner till “Fixeringen på prestationer

  1. Om vi har ett tight schema så kanske man håller koll på hur långt man kommit då vi vandrar, speciellt om man måste hinna fram till punkt B innan det blivit mörkt. Oftast så har vi redan planerat in gott om tid så man egentligen inte behöver oroa sig för mycket för det. Man missar ju liksom så himla mycket om man har en tid att passa och känner sig stressad. Några av de häftigaste naturupplevelser jag varit med om har jag inge bilder på, för att det liksom var så mäktigt att ta ett kort kändes fel eller helt enkelt inte hanns med. Jag tar väldigt mycket kort när jag är ute och måste oftast tänka till och hejda mig själv så jag inte går miste om stunden.
    Fina bilder på på härlig skog!

    1. Jo precis, om man vet att man måste hinna en viss distans till exempel så är det ju förstås vettigt att hålla lite koll. Men det är lätt, iaf just i mitt fall, att jag börjar mäta och fixa hela tiden, fast det bara är en kort tur med gott om tid 🙂 Håller verkligen med om det där med att ta in stunden och platsen! Ibland så lyckas man bara inte få allt det underbara på bild! 😀

  2. Jag försöker tänka på mer att njuta av det jag ser och känner. Har varit väldans dålig på det främst för att jag tänkt på allt i ”möjligt motiv att fota eller måla” och inte varit närvarande. Försöker bli bättre på det. 🙂
    Är inte så besatt av siffror utan bara distraheras, liksom.

    1. Jag förstår verkligen hur du menar! Det är lätt att tappa bort sig i ”att man måste fota/dokumentera” precis allt och så glömmer man att insupa det där och då 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s