Kraften hos introverta

Att vara utåt, energisk och omättlig på stimuli, att vara extrovert, anses (ofta) vara egenskaper att sträva efter. Att vara minglaren, den som inte säger nej till en kväll ute på stan, att hänga och om det skulle vara så att det inget av detta faller sig naturligt och instinktivt för en, så är det något man borde anstränga sig för att vara.

Jag vet vad jag behöver för att jobba som bäst, vara kreativ, produktiv och få energi. Det är inte omgiven av störningar av olika slag. Jag är en introvert person. Med det menas inte att jag ogillar människor, att jobba tillsammans andra eller att gå på café, det betyder bara att det inte är min grund. För att jag ska vara mitt bästa jag, glad, framåt, energifylld, smart, kreativ och allt det där som jag egentligen är, så måste jag få dra mig tillbaka, för att sedan komma tillbaka med allt jag har att erbjuda. Jag är mitt bästa jag, mest kapabel, när jag befinner mig i en tyst och stilla miljö. Inte alltid, inget är absolut, men för det mesta. Det bästa för att föda och göda kreativitet är ensamhet.

_DSC0219

Stimuli av alla dess slag som ljud, bilder, röriga miljöer och även social stimuli, gör mig väldigt trött. Oavsett om det är en trevlig tillställning och jag vill vara där så är jag helt utmattad efteråt och behöver ibland flera dagar av stillhet för att återfå energin igen. Genom det exemplet är det ganska lätt att förstå att ett öppet kontorslandskap och en ständigt pockande stadsmiljö inte passar mig om jag ska få må bra. Att tvinga mig som introvert person att leva med en arbetsmiljö där kontoren inte har några väggar, alla sitter i samma stora rum och det är konstant rörelser, prat, telefonsamtal och annat stök, så dör min kreativitet. Detta är inte bara min, utan även mina kollegors och mina hobbys förlust.

_DSC3884

Jag älskar att jobba. När min hjärna får lugn och ro till djupa, långa tankar kan jag hamna i ett ”flow”, ett flyt. Det känner säkert många igen, att man blir väldigt uppe i något och så flyter det bara på. Jag kan ha många och långa sådana perioder när jag mår bra. Mår jag bra så att jag har energi och känner flytet komma har jag inga problem med att sätta mig en lördagskväll med jobb, för då är allt lugnt och stilla och min hjärna låser sig inte. Får jag vara i det flytet kan till och med jobbet ge mig ny energi till att göra andra saker utanför jobbet.

Idag finns så mycket möjligheter för oss att skapa arbetsmiljöer och arbetsförhållanden som passar oss som individer och vi måste börja utnyttja dem bättre. Vi måste sluta förvänta oss att introverta ska prestera och trivas på samma sätt som extroverta, för vi behöver helt olika saker för att kunna göra detta. 

_DSC8819

Vill du se mer om detta? Lyssna på Susan Cains TED-talk. Hon pratar om kraften hos introverta och hur vi borde bli bättre på att ta hand om dessa egenskaper.

9 thoughts on “Kraften hos introverta

  1. Vad fint beskrivet! Att vara egenföretagare kan vara min bästa lösning på att vara introvert men ändå bo i stan. Jag älskar att vara där det händer, det ger mig inspiration även om det tar energi. Komplext det där 🙂

    1. Tack! Det kan jag verkligen tro! Det måste vara härligt att kunna bestämma själv när man ”får input” i form av sociala tillfällen 🙂 Det är en fin balansgång, som man säkert bara kan lära sig genom att prova sig fram 🙂

  2. Jag inser mer och mer hur jag verkligen jobbar bäst när jag är ensam, både när det gäller fotografering men även i allt annat också. Dock så gillar jag ju också att både umgås med andra ibland och även att fotografera tillsammans med andra. Men inser väl mer att mina bästa bilder blir till när jag faktiskt är ensam och inte känner mig stressad på något sätt vilket jag lätt gör när jag fotar tillsammans med andra, även om det inte är något som kanske märks utåt.

    Jag förstår inte heller varför så många företag insisterar med att ha ett öppet kontorslandskap som alla ska anpassa sig till. För alla funkar ju inte bäst i den miljön. Tycker det borde finnas alternativ.

    Jag ska ta och lyssna på det där TED-talket imorgon när jag åker tåg norrut.

    1. Håller verkligen med dig! Tycker det är lite svårt att fota med andra, men det är mest för att jag blir osäker på vad jag själv kan och typ blir rädd att känna mig dum och göra fel. Även fast jag vet att det inte spelar någon roll för isåfall får jag väl lära mig något nytt då 😀 Men sådana där känslor är så orationella.

      Verkligen! Det är urdumt att utgå från att kontorslandskap är fantastiskt!

      Gör det! Det är inte så långt men man blir glad och peppad!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s