Posted on Leave a comment

Min analys av Svenskarna och Internet 2022

I tisdags släpptes årets upplaga av Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och Internet. Det kan vara intressant läsning för alla som jobbar med det digitala eftersom den försöker ge en fingervisning kring hur vi använder oss av och beter oss med tjänster, kanaler och det digitala landskapet. I det här inlägget delar jag med mig av min analys av Svenskarna och Internet 2022, men först:

Tre saker att ha med sig när man tittar igenom Svenskarna och Internet

  1. Frågorna som är underlag till rapporten är att den gick ut under januari och februari i år. Alltså representerar svaren Sveriges internetanvändares användning av internet för 2021. Om man fick önska hade jag gärna fått lägga vantarna på den i början av året. För som vi alla vet händer saker snabbt på Internet. Våra beteenden och preferenser hinner ändras från januari/februari till oktober.

  2. Metoden man använder är undersökning där man ställer frågor till till ett urval av Sveriges internetanvändare. Det innebär alltså att människor själva ska skatta sin egen användning och sina beteenden. Även om man gör det efter bästa förmåga så kan det vara svårt att få till det och att ha en tydlig bild av hur man beter sig.

  3. De här siffrorna gäller internetanvändare i Sverige. Av alla i världen som använder de här plattformarna är just Svenska användare inte en jättestor del.

Så ha det med dig i bakhuvudet.

Kapitlen jag främst tittar på är e-handel, hur vi kommunicerar på Internet och förstås där jag kikar mest: sociala medier. Tyvärr tittar man inte längre på mail som kommunikationskanal utan har gått över till att titta mer på chatt, video- och ljudmeddelanden. Synd tycker jag. Det hade varit intressant att veta mer om den allmänna inställningen till e-post marknadsföring, hur man ser på att få nyhetsbrev, reklam, att följa företag och varumärken via e-post och så vidare.

Själva mastodontrapporteringen av siffor kan du titta direkt i rapporten för att få. Jag kommer inte att gå in allt för mycket på det, utan gå på det som är mer intressant: att fråga sig varför vi ser de siffror vi ser.

Vad använder vi dagligen?

Att de absolut flesta (84%) internetanvändare i Sverige också använder sociala medier på daglig basis är inga nyheter. Här vore det intressant att titta mer på hur det dagliga användandet ser ut tycker jag. Om man kanske använder olika kanaler vid olika tidpunkter eller hur ofta man går in på kanalerna per dag. Att vi är där och gluttar varje dag vet vi redan, men låt oss kika lite snabbt på: Vilka generationer som använder vilka kanaler mest dagligen.

  • För alla generationer från 20-talister till 80-talister är det Facebook som man använder dagligen i första hand.
  • 90-talister har IG först, men FB tätt efter.
  • Snapchat är det som används mest dagligen av 00-talister.
  • 00-talister i klar majoritet för daglig användning av Tiktok.
  • För 10-talister ligger YouTube i topp för daglig användning.

Tanken som slår en när man tittar på det här är att “dinosaurierna använder dinosauriekanalerna”. Medan de yngre generationerna söker sig till yngre plattformar. Det här är inte heller några direkta nyheter. Något man kan ta med sig och fundera över är hur uppfattningen av innehåll hos de här målgrupperna skiljer sig åt, drivkrafter för användningen och vilka krav man också ställer på innehåll.

Det kommer vi titta på under nästa rubrik:

Så använder vi (de största) kanalerna – Facebook, Instagram, LinkedIn, TikTok, Snapchat, YouTube

Det som jag tycker är intressant att kolla på här är varför vi söker oss till de olika plattformarna. Vad är det som lockar oss och gör att vi spenderar vår tid och uppmärksamhet? Vill du djupdyka mer kan du titta i kapitel 7 Sociala medier i rapporten.

YouTube

Främsta anledningen till att man söker sig till YouTube är att titta på videos för nöje och underhållning. Därefter för att titta på instruktionsfilmer och som tredje anledning att lyssna/titta på musik. Kvinnor tar del av träningspass i högre utsträckning än män, medan män däremot tittar på när andra idrottar i större utsträckning än kvinnor. Det är vanligare att yngre (8-19 åringar) prenumererar på kanaler på YouTube.

Att fler yngre tenderar att prenumerera på kanaler tänker jag dels kan bero på att de är så kallade “digital natives” och de är vana vid att ta del av och vara en del av communities online. Även om äldre generationer också generellt är tech savvy så är de yngre helt och hållet uppvuxna med det digitala. Det är mer sömlöst integrerat med deras vardag, liv och är en självklar del av deras uttryck av identitet och tillhörighet.

Facebook

På Facebook vill vi umgås digitalt med personer vi känner i första hand. Det vi gör mest är att gratulera varandra på födelsedagen och chatta med de vi känner. Som tredje anledning att söka sig till Facebook är att delta i grupper. Yngre generationer använder Facebook betydligt mer sällan än de övriga.

Det är tydligt att vi är ute efter mer direktkontakt med personer i vår relationsmässiga närhet när vi besöker Facebook. På något sätt känns det lite fint att den här kärnan som Facebook skapades ur från början (för att collegestudenter skulle kunna umgås digitalt) verkar leva kvar hos användarna i Sverige. Vi betraktar Facebook som en kanal där vi kan umgås med nära och kära digitalt. Det kommer att bli intressant framåt att se hur den inställningen kommer att utvecklas ju mer plattformen utvecklas. Vi har sett mycket kritik från användare att man ser mer och mer rekommenderat innehåll och mindre från de man känner. Vilket går i klinsch uppfattningen man har av kanalen. Alldeles nyligen har Meta också släppt fler funktioner för att locka fler kreatörer till Facebook, vilket ytterligare kan komma att späda ut flödet med innehåll från andra än de vi känner. Vi får se hur utvecklingen ter sig.

Instagram

När vi besöker Instagram anger vi att vi gör det för att titta på inlägg i flödet. Vilket är intressant då flera i min egen “internetbubbla” säger att de knappt orkar scrolla i flödet längre, utan mest kollar på Stories. Att titta på Stories kommer som anledning nummer två i rapporten, så det låter väl rimligt ändå att det kan stämma. Intressant nog är den tredje anledningen att besöka Instagram att själv lägga upp inlägg. Det är alltså närmare hälften av alla som använder Instagram som också själva publicerar innehåll på plattformen. Det här var jag inne på redan helgen innan rapporten kom och delade ett lustigt klipp på min story där Gary V raljerade om att man klagar på att algoritmen är ute efter en. När rapporten kom i tisdags lade jag ut det på min story just för att lyfta poängen igen att det är många fler som bidrar med innehåll nu. Därför är det också svårare att få uppmärksamhet. Algoritmen är inte ute efter dig (den bryr sig inte om dig personligen). Konkurrensen är hårdare och algoritmen vill att innehåll genererar uppmärksamhet från användarna. Om ditt innehåll inte levererar det till den, ja då kommer den inte heller att pusha ditt innehåll framför fler ögon.

Svenska användare av Instagram anger att de inte själva lägger upp Reels nästan överhuvudtaget: bara 3%. Medan 25% anger att de tittar på Reels. Det här skulle kunna innebära möjligheter till outnyttjad uppmärksamhet. Men eftersom ditt innehåll ställs mot allt innehåll som publiceras globat, så tävlar du inte bara mot svenskarnas reels. Alltså: bara för att svenska användare av Instagram anger att de inte själva lägger upp Reels, innebär det inte nödvändigtvis att det är enklare att nå ut med reels. Däremot kan det finnas uppenbara hål att fylla i marknaden för just innehåll på svenska när det kommer till reels.

Snapchat

Anledningen till att man använder Snapchat är i stort sett samma som varför man använder Facebook: för att kommunicera med personer man känner och följa vänner och familj. Det största som skiljer plattformarna åt är demografin. Det är mycket vanligare att 90- och 00-talisterna söker sig till Snapchat. Som sagt: dinosaurierna använder dinosaurieplattformarna.

Man har också frågat om man följer företag och varumärken på Snapchat, vilket man inte frågat om någon av de andra kanalerna. Synd tycker jag, för det hade varit intressant att veta. Men som man kanske kan gissa sig till när man läst den främsta anledningen till att man söker sig till Snapchat, så är det väldigt ovanligt att man följer företag och varumärken på plattformen.

TikTok

Nu blir det lite spännande här: för till skillnad från Facebook och Snapchat, går man till TikTok för att ta del av videos från användare man inte känner och kändisar. På Instagram har man inte specificerat frågan huruvida det är inlägg och stories från folk man känner som man vill titta på eller inte.

Det är också en större andel (25%) som anger att de går till TikTok för att titta på videos från företag de följer (vi kommer att återkomma till just det är med att följa företag och varumärken längre ner).

Inte jättemånga av svenskarna postar själva videos på TikTok, men precis som med Reels innebär det inte nödvändigtvis att det är enkelt att nå ut. Man behöver isåfall titta på hur postandet av egna videos ser ut globalt. Men generellt så är det ju så när det kommer nya plattformar att majoriteten bara konsumerar innehåll, medan ett fåtal är early adopters och skapar och postar själva. Jag tror aboslut att om du kan röna en stor skillnad mellan hur många som konsumerar mot hur många som själva postar, så kan där finnas plats att ta mot mindre konkurrens.

LinkedIn

På LinkedIn är det mest tjänstemän och privat sektor som hänger. När man besöker LinkedIn är det för att ta del av inlägg i flödet, marknadsföra sig själv eller söka efter platsannonser. Men andelen som bara tittar är 69% jämfört med ynka 9% som också skapar inlägg själva. På tal om glapp mellan konsumerare vs kreatörer så kan det alltså finnas en hel del ögon att vinna på LinkedIn. Om det är där du har din målgrupp.

Något som jag tycker är intressant är att den anledning som minst anger till att besöka LinkedIn är att söka efter potentiella kunder och snäppet över hittar vi att söka potentiella kandidater till en tjänst. Eftersom LinkedIn i första hand är en professionell plattform som många använder som CV och för att söka platsannonser verkar det underligt att nästan ingen anger att de är där för att göra business. Jag kan tänka mig att det här blir en klassisk tankemiss när man ska uppskatta och ange själv vad man gör och varför man besöker plattformarna. Man tänker “för att läsa inlägg”. Men varför gör man det? Gissningsvis för att nätverka och därmed i förlängningen: göra business.

Interaktion med företag och varumärken på sociala medier

Det är bara 4 av 10 som anger att de följer företag och varumärken i sociala medier. Det är vanligare bland yngre generationer och 90-talister följer företag och varumärken i större utsträckning än andra generationer. Men även 80- och 00-talisterna följer företag och varumärken, främst på Instagram.

Återigen vore det intressant att veta varför de här generationerna följer företag och varumärken. Och även varför äldre generationer inte gör det. Jag tror att det till viss del handlar om att yngre generationer tenderar att vara mer värderingsstyrda och vill “hålla koll” på varumärken de gillar. Det är viktigt för dem att varumärken och företag står för något, har en bra värdegrund och jobbar med community. Dessutom återspeglas säkert också att de här generationerna är mer uppvuxna i det digitala landskapet än de äldre. Att äldre generationer inte följer företag och varumärken i lika stor utsträckning innebär inte att de nödvändigtvis är ointresserade av dem, men det faller sig inte lika naturligt som för de yngre – som också spenderar mer av sin tid online än äldre.

Knappt 1 av 10 anger att de följer företag och varumärken på YouTube. Vad kan det bero på? Jag tänker att det dels kan bero på huvudanledningen till varför man söker sig till YouTube: för att titta på underhållning. Företag är helt sonika inte bra på att underhålla på YouTube.

00-talisterna följer företag och varumärken på TikTok i betydligt större utsträckning än andra generationer. Men de är också de som använder plattformen mest i allmänhet. I övrigt är det vanligast att man följer företag och varumärken på Instagram, därefter kommer Facebook.

Egentligen kan man inte dra för stora slutsatser kring något av detta, eftersom det precis som i fallet med TikTok, är just de som använder plattformarna mest som också är de som följer företag och varumärken. Så att dessa siffror följs åt är inte alls förvånande och jag skulle vara försiktig med att dra slutsatser kring huruvida användare generellt tenderar att följa företag och varumärken i högre eller lägre utsträckning över plattformarna.

Möjligheter för kreatörer och marknadsförare

  • Det vore spännade att veta vad det är för innehåll man är ute efter att ta del av när man besöker plattformarna. Idag frågar man bara om det när det kommer till YouTube.

  • Idag anger svenska internetanvändare att man inte följer företag på YouTube i någon vidare utsträckning. Finns det en lucka för företag här att kliva in i? De främsta anledningarna till att vi går till YouTube är för att bli underhållna och titta på instruktioner, att lära oss något. Hur kan du som företag tillgodose de behoven med innehåll?

  • Det går inte att definitivt säga att svenska internetanvändare generellt tenderar att följa företag och varumärken någon plattform i högre utsträckning än någon annan. Det handlar snarare om var vi spenderar vår tid.

  • Till viss del har vi fått information om vilka drivkrafter och motivation det är som gör att vi söker oss till olika plattformar. Det kan vi fortsätta utforska genom att testa olika tonalitet på innehåll i de olika kanalerna som tilltalar det behov användaren har. Är man ute efter något familjärt? Vill man bli underhållen? Är man kunskapstörstande? Ju mer raffinerade vi som användare blir desto större utmaningar står innehållsskapare för. Men det är väl också det som gör det spännande?

  • Det är en bra början, men ta reda på mer information om din målgrupp! Genom att skapa hypoteser och testa dig fram. Om du kan få fram mätpunkter och data på hur din målgrupp interagerar, utan att du frågar dem rakt ut, kommer du ha möjlighet att börja röna omedvetna beteendemönster och preferenser hos dem.

  • Att bygga ett community runt sitt varumärke blir viktigare och viktigare. Vi vill känna tillhörighet och visa vilka vi är genom vilka varumärken vi interagerar med. Du behöver ha en story och något för målgruppen att ställa sig bakom.

Vad har du för tankar krign Svenskarna och Internet? Eller kanske om internet i allmänhet?

Hela rapporten hittar du här.

Posted on Leave a comment

Spännande nyhet från Google: Question Hub!

Känns det svårt att komma på nya fräscha innehållsidéer och hitta frågor som andra inte besvarat än? Well, nu har Google börjat introducera en ny resurs de kallar för Question Hub. Den är inte lanserad i hela världen än (i skrivande stund är det bara USA, Indien, Indonesien och Nigeria som har tillgång till verktyget) – men jag är taggad att se hur det kommer att vara när det släpps till Sverige. Vem vill INTE ha innehållsinspiration som aktivt söks efter liksom?!

Vad är Question Hub?

Tanken med Google Question Hub är att de skapar en bank av frågor som användare söker svar på via Google, men som inte får tillräckligt bra svar. Här finns alltså en stor möjlighet för dig som innehållsskapare att hugga någon av de här frågorna och skapa nytt, värdefullt innehåll! Som dessutom folk aktivt söker svar på.

Men, varför skulle Google vilja ge bort all den här informationen kanske du tänker nu. Google vill förstås utveckla sin prosukt och göra den ännu bättre. Question Hub är ett sätt för dem att göra det, eftersom sökresultat är deras produkt. Om du skapar bättre innehåll som ger deras (och din) målgrupp bättre resultat blir deras produkt bättre. Och förhoppningsvis även din, så länge du håller dig till ämnen som din målgrupp ställer frågor om.

Enkelt att använda

I den här videon får vi se lite hur det ser ut inuti Question Hub och hur man kan tänka när man söker efter frågor. Det gäller att hitta en gylle linje mellan att vara specifik, men inte föööör specifik. Det blir intressant att se hur bra det kommer att funka och hur bra det kommer att vara på svenska. Eller om vi kommer få mer ut om vi söker på engelska. Det vore väl inte helt oväntat eftersom sökvolymerna på engelska är oändligt mycket större.

Jag gillar att det finns en spara-funktion vid frågorna som man hittar. Då kommer det vara enklare att få till ett arbetsflöde där man researchar nya ämnen, sparar dem och sedan planerar in skapandet av dem i sin innehållsplanering.

Du kommer också att kunna lägga till länken till det innehåll man skapat in i Question Hub och se där hur det presterar.

Inblick i faktiska beteenden

Den här typen av inblick i hur människor interagerar med tjänster på riktigt är kittlande intressant tycker jag. Det är ofta en utmaning när vi försöker lära känna våra målgrupper att vi inte riktigt får bra svar. Ofta påverkas svar på frågor och beteenden av diverse olika faktorer (man vill vara snäll, vågar inte vara helt ärlig, biases och så vidare). Med en sådan här resurs så kan vi kanske få svar på vad det är vår målgrupp googlar när de ligger sömnlösa om nätterna, vill bli roade eller känner sig inspirerade.

Personligen tycker jag att det kommer bli spännande att utforska den här funktionen mer när den kommer hit. Om jag står på väntelistan? Det kan du skriva upp!

Posted on Leave a comment

Att skrika högst genom content marketing

close up of human hand

I begynnelsen av content marketing var det inte lika högljutt på internet som det är idag. Det gick att vara den som “skrek högst” genom att vara den som producerade mest innehåll. Idag är den strategin tuffare att leva upp till med både sanslöst mycket mer nytt innehåll per dag som publiceras – och högre krav från användare. Vi lärt oss att ignorera den bröliga personen på festen som vi inte vill umgås med.

Allt är kanske inte Instagrams fel

Trots att vi idag spenderar mer tid än någonsin med att konsumera innehåll finns en gräns. Om alla dessutom producerar mer och mer innehåll som är väldigt likadant borde rimligen efterfrågan, om inte nu så såsmåningom, minska.

Tittar vi på Instagram som exempel, där många upplevt att räckvidden minskat dramatiskt, är den mest populära teorin vad det beror på att algoritmen har förändrats. Det har den förvisso har, men mängden innehåll som publiceras på plattformen ökar också. Du har alltså fått fler konkurrenter som slåss om användarnas uppmärksamhet. Och det kommer inte att förändras inom någon förutsägbar framtid.

Kommer en innehållspeak?

En ekonomiterm som kan illustrera det här är “law of deminishing returns”, som kort sagt betyder att alla strategier någon gång når en brytpunkt där mer input inte genererar mer output. Applicerar man det i kontexten innehåll så skulle det alltså innebära att vi någon gång kommer att nå en punkt inom content marketing där att bara skapa mer innehåll inte automatiskt genererar fler ögon på vårt företag och/eller produkt.

Som jag nämnde i exemplet med Instagram, så är det här redan en realitet tror jag. Det räcker inte att bara göra mer. Vid det här laget behöver fler aspekter utvecklas och förfinas för att få genomslag. Högre kvalité, roligare, smartare, mer kreativa. Det här kan vi dessutom läsa om direkt från Meta, som i den här artikeln beskriver just hur originalitet kommer att premieras framöver. Marknadsföringsguru Sara Öhman beskrev det i sin analys i Facebookgruppen Digital marknadsföring med Tony Hammarlund som att vi hamnat i en “härmarkultur” nu där alla gör samma saker och användarna slutar engagera sig. Fråga är om det kommer att räcka med mer kreativt innehåll för att vi ska börja engagera oss i innehåll igen? Jag tror att vi människor vill bli underhållna och vi dras automatiskt till kreativitet, humor och tillhörighet – så varför inte.

Uppdrag: hitta det blå havet av innehåll

Så borde vi kanske bara ge upp på innehåll helt och hållet? Nej det tycker jag inte. Men däremot behöver vi titta på vad vi som innehållsskapare skapar innehåll om och hur vi kommunicerar. Efter ett tag mättas efterfrågan på en viss typ av innehåll, när samma frågor besvaras om och om igen, på samma sätt utan innovation. Här behöver man som innehållsskapare (eller som du hellre kallar dig marknadsförare) sätta sig ner och undersöka hur “innehållsmarknaden” ser ut, precis som man gör när man skapar en affärsplan. Var finns hål i marknaden för mig att fylla?

En modell att testa är “Blue Ocean Strategy” (Chan Kim & Renée Mauborgne) som går ut på att analysera nuläget på marknaden och se vad som saknas. Tanken är att man på såvis skapar sig lite av en egen arena att spela på, med ingen eller betydligt färre konkurrenter.

Med detta som grund kan vi titta på vilka stories, berättelser, vi kan dela för att placera vårt företag på den position som vi önskar. Om vi som jobbar med digital kommunikation och innehållsskapande ska hålla oss ifrån utbrändhet behöver vi titta mer på analyserna och dra insikter från dem. Som jag skrivit om förut måste vi intressera oss för människor, behov och beteenden. För det är inte hållbart att bara producera i rasande takt för att försöka vara den som skriker högst på berget av kvantitet.


Läs mer på temat

Content Shock del 1 & Content Shock del 2 (inte världens nyaste inlägg, men fortfarande intressanta!)
6 reasons why more content isn’t better
Brainy Business: Scarcity
Blue Ocean Strategy

Posted on 2 Comments

Exklusivt innehåll, more is… more?

milk way

Jag har länge funderat på det här med exklusivitet när det kommer till innehåll och distribution. Kanske särskilt i förhållande till maillistan. Det förespråkas ju ofta att man ska skapa exklusivt innehåll där, att det jämt ska vara meeeer innehåll. Sticker inte under stol med att även jag själv är skyldig till att säga det.

Men jag vet inte jag, är det verkligen det man vill ha?

Det finns förstås beteendevetenskapliga förklaringar varför det “funkar”, alltså att man får mottagare att utföra ett önskat beteende tex köpa nåt, genom att paketera ett erbjudande som exklusivt. Inom de beteende ekonomiska principerna faller det under kategorin scarcity (brist) som innebär att vi inte vill missa saker. FOMO* helt enkelt! Dessutom uppfattas något som är, eller påstås vara, exklusivt som mer värdefullt.

*Fear Of Missing Out

Jag säger alltså inte att det inte “funkar” (att du uppnår önskat beteende). För visst kan det göra det. Min fråga är om man som konsument verkligen vill ha meeeer innehåll? Hur påverkas vårt mående av mer och mer och mer?

Bara för att något “funkar” är det inte bra

Det finns en anledning till att man ofta får rådet att sluta konsumera så mycket nyheter om man mår dåligt. Vi mår inte bra av att ständigt överösas med information. Hjärnan får inte rast och ingen ro utan måste ständigt sortera och reagera på det vi läser och tittar på. Att man känner sig trött är inte så konstigt. Även om du tänker att du inte reagerar på det du ser så gör din hjärna det. Studier har visat att vår hjärna reagerar långt innan vårt medvetande kickar in och registrerar vad vi ser. Intressant tycker jag, och en anledning att inte överskölja sig hejdlöst med den outtröttliga informationsvåg som äro internet.

Vi har blivit informationshoarders. Håller på att äta oss själva till döds på innehåll?

Kurerat innehåll

Personligen gillar jag till exempel när man får en liten rundown på mailen av innehåll som avsändaren publicerat i andra kanaler också. Varför? För att det är drygt att hålla koll! Jag tänker som vissa dagstidningar har, där man får en sammanfattning. Sånt gillar jag. Har jag valt att följa vet jag att jag får del av innehållet utan att jaga efter det på social. När jag följer en kreatör vill jag ta del av hens innehåll, det är inte viktigt om det är “exklusivt” eller inte.

Några av mina favoritkreatörer har byggt hela sin grej på att kurera innehåll. Allt från nyheter till forskningsartiklar. Jag antar att det jag vill åt är tillgänglighet.

Vad känner du?


Läs mer

Our brains make up our mind before we know it

Posted on Leave a comment

Känslan som dödar kundupplevelsen

Som företag strävar vi alltid efter att skapa bättre kundupplevelser – med förhoppningen att kunden ska lämna oss med ett leende på läpparna och glatt tjattra vidare om oss med sina kompisar. Finns det något bättre än en nöjd kund?

I sommar har jag hyrt boenden några gånger och har fått anledning att fundera lite extra på det där med kundupplevelse i just de sammanhangen. Det som slog mig är hur hemskt det är att känna osäkerhet som kund. Det och irritation. Man vill inte undra vad som ska hända här näst. När ska jag checka in? Vart ska jag gå? Vad är koden? Vart är vägbeskrivningen? Får jag ta av handdukarna?

När man läser det såhär så kan det kanske verka futtigt. Är det verkligen så himla farligt att det inte serveras på silverfat? Ja , jag tycker det. Det kan sannerligen förpesta åtminstone en del av vistelsen och det krävs inte så mycket för att det ska slå igenom och färga hela upplevelsen.

“Men all info finns ju på vår hemsida, där kan man kolla”

Absolut, det är kanon. Men vid det laget kan det redan vara försent. Osäkerhet och irritation är redan på besök. Speciellt om informationen inte är väldigt lätt att hitta till.

Exempel på en sämre och en bättre upplevelse

Enligt min mening är det en viktig uppgift för företag att förebrå sina kunder. Besvara frågor innan de ens ställs och innan kunden ens hunnit komma fram till att hen undrar. Vi kan ta ett exempel:

I somras skulle jag bo på hotell inklusive SPA, och det var bara av en händelse som jag såg att man skulle boka tid där innan ankomst. Det fanns ingen bokningslösning online, påminnelse i bekräftelsemail eller liknande. Då måste jag som kund leta på en mailadress eller ett telefonnummer för att själv ringa och fråga hur det ligger till med tid på SPA och vips var osäkerheten och friktionen ett faktum.

Printscreen av ett mail från AirBnB
Printscreen från AirBnB-mail inför avresa

Nyligen bodde jag med familjen och en vän i Hemavan i ett boende vi hyrt via AirBnB. Det är ju generellt en smidig och bra upplevelse. De mailar exempelvis innan de drar betalning för boendet (om man inte betalat allt vid bokning) och när avresan närmar sig (2 dagar innan incheckning). Trevlig och bra, men även här skulle “före-resan”-upplevelsen kunna byggas ut (just den här bokningen ingen exakt adress som gjorde det hela lite spännande när vi kom fram, men vi hittade rätt till slut haha!). AirBnB har mycket muskler skulle de kunna berätta om vädret och ge tips? Är det mycket folk i Hemavan när jag har bokat? Finns bilder på sociala medier från platsen publicerade den senaste månaden som man kan puffa? Idéerna är många.

Skapa bättre kundupplevelser – undvik osäkerhet och irritation

Det du behöver ta med dig är att kundens resa, och därmed upplevelse, med ditt företag/varumärke sträcker sig långt bortom tidpunkten för köp. Om vi tittar specifikt på besöksnäring är det ofta gott om tid mellan bokningstillfälle och ankomst. Under tiden däremellan finns massor av utrymme att jobba förebrående och förberedande med information.

Skapa ett informationsflöde med korta, enkla touch points som förbereder kunden inför besöket. Har du en app kan du använda den att skicka notiser. Men det här är också ett utmärkt tillfälle att skruva upp sin e-mail marknadsföringsstrategi. I mail kan du skicka både enkla påminnelser, viktig information och upplysningar men också redaktionellt innehåll för att fortsätta inspirera kunden.

Bland de lyckligaste stunderna vi som människor upplever är stunderna av förväntan inför något vi ser fram emot. Låt din kund fortsätta vara i den känslan. Det kommer lyfta din kundupplevelse tusen gånger om.


Läs vidare:

Forskning om lyckan vid förväntan

Posted on Leave a comment

Till slut kommer du att sjunka

macbook pro with sticky notes

Tänk dig att du sitter i en brainstormingsession. Du ska försöka komma på idéer på hur du ska utveckla ditt företag. De kulörta Post it-lapparna är framme och kaffet rykande nykokat. Beväpnad med penna och kaffekopp sätter du igång.

När du är klar har du ett tiotal färgglada lappar framför dig på väggen. Alla fyllda med olika förslag till utveckling.

Du ser det hela framför dig, eller hur?

När du ser lapparna framför dig, hur många av dem innehåller förslag på saker att lägga till? Och hur många förslag finns på saker att skala bort?

Ungefär såhär börjar avsnittet “Do less” av podcasten Hidden Brain.

Det blir ofta väldigt tydligt när vi kastar oss över ett problem eller en utmaning som ska lösas: hur väldigt benägna vi är lägga till, utan att överhuvudtaget snudda vid tanken på att skala bort.

Hur går produktivitet ihop med att göra mindre?

Temat produktivitet och att just göra mindre (men mer fokuserat) är ett favoritämne för mig. Redan 2019 skrev jag det här inlägget. Då skrev jag om hur så många av oss bär “upptagen” som en hedersmedaj. Som ett riktmärke på vårt egenvärde och hur viktiga vi är, ett mått på hur bra det går för oss.

“När det blir så känns det som att jag måste dra ut kontakten. Kasta mig ut ur hjulet i farten och tumla runt på marken sådär som de gör i filmer när de kastar sig ur bilar i hög hastighet. Jag måste stanna upp och reflektera: vad är det jag ska göra? Som gör att saker rör sig framåt mot mina mål?

För annars jag kan harva på i all oändlighet utan att komma någon vart. Att bara fortsätta vara upptagen och göra “all the things”. Men det kommer att bränna ut hjärnan och själen på vem som helst.”

Genom att välja bort väljer du också aktivt vad du lägger din energi och fokus på. När du är fri att fokusera blir saker färdigställda. Dessutom är det lättare att hamna i ett tillstånd av “flow” och en känsla av att verkligen bidrar till arbetet.

Komma ihåg, hålla koll på och underhålla

Jag tänker att det kan bli med hjärnan precis som med vilket fysiskt utrymme som helst: man fyller på och fyller på med bråte som till slut kloggar igen precis allting och gör utrymmet svårt att navigera och använda. Om vi fortsätter att bara lägga till saker att komma ihåg, hålla koll på och underhålla blir det näst intill omöjligt att kunna frodas. När hjärnan är knökfull finns inget utrymme kvar för tankar att virvla fritt för att landa på oväntade platser. Möjligheten för den att generera både ett intenstivt lugn och ivrig kreativitet hämmas. Den har fullt upp med att processa allt det där som du lagt till på din att göra-lista.

Vi landar i problematiken med multitasking. Något som vi och våra hjärnor inte klarar av men som är ett beteende som lätt triggas av en överfull agenda. När vi istället skalar bort och fokuserar blir det mycket lättare att faktiskt färdigställa det vi håller på med och ro våra projekt i hamn.

Vi är hooked på att lägga till

Ja, alltså bokstavligen.

Våra hjärnor älskar att lägga till, när vi gör det får vi belöningspåslag på samma sätt som när vi exempelvis äter något (eller använder vissa droger). Det finns alltså rent kemiska anledningar till att vår förkärlek att lägga till.

Ytterligare en sak som jag tror påverkar vårt beteende är vår aversion mot förluster (förlustaversion). Det tar sig uttryck i en irrationell strävan efter att undvika förluster av alla dess slag. Att vi gör så beror på att vi tar hårdare på förluster och tanken på att välja bort något blir… obekväm. Det liksom känns mer produktivt och som att vi faktiskt har något att visa upp efteråt när vi fortsätter addera. Utåt ser det ut som att vi jobbat mer även om det i själva verket kan vara minst lika mycket jobb att välja bort något. Om inte mer!

På grund av att vi är “wierd that way” tar det sig också uttryck i samhälleliga normer. Vi är flockdjur som vill vara med i gänget så hakar vi på. Vi matas också konstant av budskap som i går ut på att vi ska lägga till saker till våra liv. Så det verkar rimligt att det skulle manifesteras som en sanning för oss att det är “bättre” att lägga till.

Men tänk på hur gött det känns när du har vårstädat, avslutat prenumerationer eller tackat nej till något som du inte har energi till. Samma sak när du bestämmer dig för att fokusera på en social media-kanal eller att besök på din blogg är DEN viktigaste siffran för dig att fokusera på. Även om det kanske känns som att det skaver lite under processen så är lättnaden efteråt eftersträvansvärd. Nästa gång du står inför ett problem att lösa eller något att utveckla: fundera över om du skulle kunna plocka bort något för att förbättra.

Nörda ner dig mer

https://www.nature.com/articles/s41586-021-03380-y

https://hiddenbrain.org/podcast/do-less/

https://www.behavioraleconomics.com/resources/mini-encyclopedia-of-be/loss-aversion/

https://www.youtube.com/watch?v=ByjuBKFpVwY

Posted on 2 Comments

Instagate och de nya sociala kanalerna

Att instagram verkar vara på väg att ta ”the final step” mot att verkligen bli en videoapp är ett faktum.

Vi går ännu mer mot att video premieras av algoritmen och hela användarupplevelsen kommer att ha helskärmsvideo i fokus. En längre utläggning om instagrams förändring kan du läsa hos Elin Teknifik i det här eminenta inlägget. Själva grejen att hela internet går mer och mer mot att exakt allt innehåll ska vara rörligt är inget nytt i sig. Men nog smakar det lite illa i munnen att Instagram mer eller mindre dumpar de som varit med och byggt upp appen: fotograferna.

Är det nu de nya sociala apparna kommer?

Jag tänkte inte prata så mycket mer om just #instagate i det här inlägget. Utan istället lyfta upp en fundering som jag haft i bakhuvudet sen årsskiftet. Då läste jag en kort artikel av Michelle Kennedy i The Wired om sociala medier och om hur vi kanske (förhoppningsvis?) kommer att se nya sociala appar ploppa upp framöver som inte bygger användarnas auktoritet på socialekonomiska faktorer. Alltså där valutan är att skylta med likes, kommentarer, delningar och så vidare. Michelle skriver:

“[…] the tech community’s journey into more equitable platforms has to begin with redefining social capital, so that empathy and collectivism are valued over individual power and status.”

Enligt Michelle suktar vi efter säkrare upplevelser online. Platser där vi verkligen vågar vara oss själva och dela med oss av våra erfarenheter. Hon beskriver att den sociala valutan som borde fokuseras på framöver är huruvida man adderar värde till konversationer, utför vänliga handlingar och ger andra support när de är sårbara (snarare än att drivas av annonsintäkter och datainsamling).

Exakt hur en sådan app skulle utformas kan jag inte svara på. Men det är spännande att fundera över vad som skulle få oss som användare att hoppa på dem. Skulle vi vara lika hooked på TikTok om du inte kan se hur många views folk har? Skulle vi anstränga oss lika mycket att skapa innehåll om vi inte kunde se och visa upp hur många följare vi har på Instagram?

Jag tror definitivt att vi människor har en naturlig önskan att prata med andra, delta i communities och dela med oss av våra erfarenheter. Det kommer att bli intressant att se hur (och om) plattformar kommer att börja ploppa upp nu med det nya “north star metrics” med fokus på mjukare värden än likes, kommentarer och delningar.

Posted on Leave a comment

Uppmärksamhet + relevans = hurra!

Det här blir som en del 2 av inlägget Varför funkar alltid norrskensbilder?, har du inte läst det så ta en sväng och gör det.

I inlägget om norrskensbilder (färgglada soluppgång/nedgångar och liknande) pratade jag om känslan som bidrar till att den här sortens innehåll får stor räckvidd. Det här inlägget kommer att tillägnas vad vi ska med all denna räckvidd till.

Spelar stor räckvidd någon roll?

Spontant kanske du tänker ”ja men såklart det gör! Ge mig those eyeballs baby!”. Uppmärksamhet är fint, men för att du ska ha någon nytta av det som du kan omsätta till business, gäller det att det är RÄTT ögon som nås av ditt innehåll.

Även om du får en hel hord med människor som ser ditt inlägg med orange himmel och en månskära – vad spelar det för roll om du inte får en enda ny följare? Inte en enda som är intresserad av det du har att säga eller sälja?

Det KAN ha varit så att prick det hände mig. Den här bilden for iväg med en väldig sprutt och kammade hem över 1500 likes och nådde 20 000 personer (jag hade runt 2000 följare då). Det var förstås jättekul och jag trodde att Instagram fått spunk när jag såg det på morgonen. Men de där siffrorna har inte gjort någonting för min bottom line och kan bara beskrivas som vanity metrics.

Uppmärksamhet + relevans = hurra!

Vad hade jag kunnat göra annorlunda? Ja, för det första underskattade jag den där bilden utav bara helskotta. När jag lade ut den trodde jag verkligen inte att den skulle tas emot med såååå öppna armar. Hade jag förstått det hade jag passat på att skriva något som jag verkligen vill att min målgrupp ska nås av. Det här pratade jag med kreatören Sanne (@warginna) om och hon berättade att hon jobbar precis så. Några av hennes bilder som ofta sticker iväg i räckvidd är hennes rosa himlar. Sanne berättar:

Jag tänker att vi behöver tänka på att skapa ett möte mellan den uppmärksamhetsgivande bilden och relevans för den målgrupp vi vill nå för att kunna omsätta den här räckvidden i något vettigt. För vad spelar det för roll om du får massor av ögon på ditt innehåll, om ingen av dem är intresserade av det du gör på riktigt?

Som vanligt behöver vi hålla flera tankar i huvudet samtidigt och tänka på nästa steg. När du kämpat för att få folks uppmärksamhet behöver du också ha en plan för hur du ska behålla uppmärksamheten och förvalta den. Omvandla den till affärsnytta. När jag som mottagare väl ger dig min uppmärksamhet vill jag att du ska ta hand om den och fortsätta min upplevelse av dig och ditt varumärke. Så att jag i slutändan kan känna att jag fått ett behov tillfredställt.

Posted on Leave a comment

Varför funkar alltid norrskensbilder i sociala medier?

Du som jobbar aktivt med sociala medier i någon utsträckning har det garanterat. De där inläggen som “alltid funkar”. En eller ett par go-to’s som du slänger in lite då och då för att boosta din räckvidd. För min del är det allt material med norrsken, skymning och gryning. Kort sagt färgglada naturfenomen, gärna med antingen en siluett av en person eller exempelvis månen med i bilden. Nyfiken som jag är så kan jag ju inte låta bli at tundra: varför funkar alltid norrskensbilder i sociala medier?

Det uppenbara

Det är vackert och färgglatt och därmed står de här bilderna och videosarna ut från mängden (om du inte har ett flöde fyllt av dessa bilder, det finns ju förstås nischade konton som i princip bara lägger ut sådant här innehåll).

Men i de felstas flöden sticker de här inläggen ändå ut. Det är inte något som syns varje dag och fångar på det viset scrollarens uppmärksamhet initialt. Kontrasten mellan att först se en bild på din kompis Klas barn som lär sig cykla (ävenom det kanske också är gulligt), till en färgsprakande natthimmel med ett naturfenomen som långt ifrån alla har fått möjligheten att se i verkliga livet – blir förstås ganska stor.

När förundran sprider sig i kroppen

Det var när jag tittade på Brené Browns serie Atlas of the heart på HBO Max (vilken jag starkt rekommenderar dig att se), som jag fick hjälp att bättre sätta ord på vad det är på ett djupare plan som händer med oss när vi ser sådant här innehåll. I första avsnittet ungefär 25 minuter in diskuterar de känslan “awe” på engelska. Som på svenska alltså blir ungefär att bli hänförd, känna vördnad, fascination. Att få känna oss små, i förhållande till världen och universum.

Så här förklarar forskarna Ulrich Weger och Johannes Wagemann känslan:

“When feeling awe, we tend to simply stand back and observe, to provide a stage for the phenomenon to shine”

Ulrich Weger och Johannes Wagemann

Filmer och serier är perfekta för att hjälpa till att beskriva känslor. Här är ett par klipp som beskriver känslan jag pratar om:

Det är de första 30 sekunderna som är intressanta i det här fallet. Resten kan du titta någon annan gång. Klippet är från filmen The Fountain (2006)
Det är de första 30 sekunderna som är intressanta i det här fallet. Resten kan du titta någon annan gång. Klippet är från filmen Encanto (2021)
Det är de första 45 sekunderna som är intressanta i det här fallet. Resten kan du titta någon annan gång. Klippet är från filmen Raya and the last dragon (2021)

Är du med på vilken känsla jag menar nu? Den där när du bara vill vältra dig i stunden och suga in allt så mycket det bara går. Den kan svälla över och påminna om något hisnande.

En mäktig känsla

Stunder, platser och händelser som ger oss känslan”awe”, hänförd, har ofta en sak gemensamt: De är en del av människors bucket list eller drömmar att uppfylla.

Som att se korallrev, uppleva midnattssolen från toppen av Skierfe i Sarek eller då: se norrsken dansa över natthimlen.

För egen del upplevde jag den här känslan så otroligt starkt när jag en tidig morgon tog mig upp från Riksgränsen mot Katterjaurestugan och vidare mot Unna Allakas. När jag kom upp över bergskammen och såg den här vyn säg det tag i magen på mig. Medan jag vilade händerna på knäna brände tårarna bakom ögonlocken och jag väste “nej man vafaaaan…”.

Det var inget mindre än otroligt.

En dröm som går i uppfyllelse är en otroligt stark drivkraft. Ofta har vi drömt och kanske också kämpat länge för att göra det möjligt för oss att leva ut det vi drömde om. Vill vi nå vårt communitys drömmar ska vi göra innehåll som triggar drivkraften, spär på viljan och bidrar till att bygga upp förväntningar och hopp. Destinationer och turistrelaterade företag har exempelvis massor att hämta här. Att genom bra innehåll förmedla ett klimax som personen på andra sidan längtar efter.

Känslor engagerar

Det som får oss att engagera oss i saker är känslor. Ungefär såhär:

“We are not necessarily thinking machines. We are feeling machines that think.”

Antonio Damasio

Känslor engagerar för att det är de som driver oss. Vi vill gärna tro om oss själv att vi tänker först och känner sedan. Men känslorna kommer alltid först, sedan tänker vi.

Innehåll som får hönför oss berör oss in i själen, det suger tag i oss och vår uppmärksamhet innan vi hinner tänka. Tilltalar våra innersta drömmar och förhoppningar.

Därför funkar det, varje gång.

Posted on Leave a comment

Skriv så att folk lyssnar

person in white long sleeve shirt using macbook pro

“Vår nya dammsugare med TMH-teknik och en IDK3-motor är marknadens bästa!”

Vänta va?

Jag skiter väl i det! Vad betyder det ens?

“Kommer den att fixa hundhår och dammråttor stora som katter?”

“Ja!”

“TACK! Då vill jag ha en!”

Du har säkert stött på texter här och var på internet som faller kort när det gäller att fånga din uppmärksamhet. Texter som är riktade till dig, men där du ändå inte känner dig tilltalad. Underligt hur någon kan tala till dig, fast ändå inte, eller hur?

I exemplet inledningsvis pratar vi om en dammsugare. Men generellt så struntar de allra flesta blankt i system, tekniker och annat som får dig att låta som en smarty pants. För den som inte är insatt och begriper facktermer betyder det ju ingenting. I värsta fall bidrar sådana texter och budskap mer till förvirring än något annat.

Skifta fokus i texter och innehåll när du ska sälja

Det jag vill veta som eventuell kund till den här dammsugaren är hur den kommer att lösa ett problem jag har. Hur den kommer att hjälpa mig att åstadkomma ett mål eller hur det förstärker min identitet (eller en blandning av alltihopa).

Flytta din fokus från specifikationer till resultat.

Som vanligt landar vi i frågan vem du vill nå. Prata med dem på ett sätt som visar att du ser dem, förstår deras frågor och din roll i deras liv. Det är inte ovanligt att vi fastnar i att skriva och prata som om det är våra kollegor vi vill nå (eller okej: imponera lite på). Är de din kund, fine kör i vind. Men oftast är de ju inte det. Så vem bryr sig om de tycker att du pratar “för enkelt” om det du kan och säljer?

En övning du kan göra nu – Förenkla ditt språk!

Hur skulle du kunna förenkla:

  • Din biografi på Instagram?
  • Beskrivningen av din tjänst eller produkt?
  • Din pitch?
  • Titeln på ditt webinar?
  • Ditt nästa inlägg?

Vilka frågor är det din kund ställer?

När du skapar innehåll och säljmaterial behöver du ha den här frågan med dig hela vägen. Frågar hen verkligen om vilken motor dammsugaren du säljer har? Eller är det ett sätt att stressa fram ett beslut baserat på känslor som “ja jag fattar ju inte men… det blir nog bra”. Nog vore det bättre att se din kund spatsera iväg med glada steg för att hen inte känner ett uns av osäkerhet ifall produkten hen nyss köpt, kommer att ge hen det hen var ute efter. (I detta fall rensa huset på hundhår och enorma dammråttor).

Jag pratar ofta om hur vi som, på ett eller annat sätt, har kommunikation som ingår i jobbet måste tänka på vilka känslor vi ger våra mottagare. Det finns massor av taktiker och sätt att skapa kommunikation som sätter skräck och stress i folk. Men det vill då inte jag att mitt varumärke ska sammankopplas med.

Det är också när du lyckas hitta en tonalitet och ett budskap som landar rätt hos din målgrupp som den kan bli lojal mot dig. Det är en bra grundplåt att börja bygga ett genuint community på.

Så jag frågar dig: vilka frågor ställer dina kunder?


Innehåll för ett helt år!

Det här är en PDF att plocka fram när idéerna tryter, eller bara ta rakt av (med din egen spinn förstås). De mail som du skickar till dina kunder kan bli mycket mer än “bara” ett nyhetsbrev. Vad väntar du på? Börja skapa mail som dina kunder vill läsa.

Fyll i formuläret för att ladda ner mailidéer som räcker dig ett helt år – helt gratis!