Igår eftermiddag tog jag med mig Kurbits till Tyresta nationalpark. Det var första gången på… ja, oändligt länge, som jag kommit iväg till skogen. Det var så himla fint, trots att det mesta är brunt och lerigt just nu. Det luktar vår, fjärilar flög omkring när solen tittade fram och vi stötte på en liten ödla som rasslade omkring i gamla torra höstlöv.
Vid den här entrén var det bara några bilar och knappt några andra besökare. Vi mötte faktiskt bara en annan på stigen, underbart! Några andra satt vid grillplatserna och njöt av solljuset, men i övrigt var det lugnt.
Det är så himla vackert med bäckar och åar som ringlar sig genom skogen. Kurbits tog till och med ett litet fotbad i det kalla vattnet. Jag tror han har saknat skogsutflykter. Det märks väldigt tydligt hur less han är på att gå samma gator upp och ner varje dag flera gånger per dag. Trots att jag verkligen försöker att variera hans promenader så vill han knappt gå av tristess ibland. Han är en skogshund, helt klart. Sådan matte sådan hund!
Jag hade klätt mig alldeles för varmt och fick bära jackan. Jag insåg samtidigt att jag inte ens äger en jacka för vår/höst-väder. Tur att jag har tröjor i ull, världens bästa köp!
Sjöarna hade inte sköljt ännu, men det är nog inte jättelångt kvar.
Efter 1,5 timme packade vi in oss i bilen igen och åkte hem till husse och åt middag. En bättre avslutning på en helg.
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.
bli först att kommentera