Att skrika högst genom content marketing

I begynnelsen av content marketing var det inte lika högljutt på internet som det är idag. Det gick att vara den som “skrek högst” genom att vara den som producerade mest innehåll. Idag är den strategin tuffare att leva upp till med både sanslöst mycket mer nytt innehåll per dag som publiceras – och högre krav från användare. Vi lärt oss att ignorera den bröliga personen på festen som vi inte vill umgås med.

Allt är kanske inte Instagrams fel

Trots att vi idag spenderar mer tid än någonsin med att konsumera innehåll finns en gräns. Om alla dessutom producerar mer och mer innehåll som är väldigt likadant borde rimligen efterfrågan, om inte nu så såsmåningom, minska.

Tittar vi på Instagram som exempel, där många upplevt att räckvidden minskat dramatiskt, är den mest populära teorin vad det beror på att algoritmen har förändrats. Det har den förvisso har, men mängden innehåll som publiceras på plattformen ökar också. Du har alltså fått fler konkurrenter som slåss om användarnas uppmärksamhet. Och det kommer inte att förändras inom någon förutsägbar framtid.

Kommer en innehållspeak?

En ekonomiterm som kan illustrera det här är “law of deminishing returns”, som kort sagt betyder att alla strategier någon gång når en brytpunkt där mer input inte genererar mer output. Applicerar man det i kontexten innehåll så skulle det alltså innebära att vi någon gång kommer att nå en punkt inom content marketing där att bara skapa mer innehåll inte automatiskt genererar fler ögon på vårt företag och/eller produkt.

Som jag nämnde i exemplet med Instagram, så är det här redan en realitet tror jag. Det räcker inte att bara göra mer. Vid det här laget behöver fler aspekter utvecklas och förfinas för att få genomslag. Högre kvalité, roligare, smartare, mer kreativa. Det här kan vi dessutom läsa om direkt från Meta, som i den här artikeln beskriver just hur originalitet kommer att premieras framöver. Marknadsföringsguru Sara Öhman beskrev det i sin analys i Facebookgruppen Digital marknadsföring med Tony Hammarlund som att vi hamnat i en “härmarkultur” nu där alla gör samma saker och användarna slutar engagera sig. Fråga är om det kommer att räcka med mer kreativt innehåll för att vi ska börja engagera oss i innehåll igen? Jag tror att vi människor vill bli underhållna och vi dras automatiskt till kreativitet, humor och tillhörighet – så varför inte.

Uppdrag: hitta det blå havet av innehåll

Så borde vi kanske bara ge upp på innehåll helt och hållet? Nej det tycker jag inte. Men däremot behöver vi titta på vad vi som innehållsskapare skapar innehåll om och hur vi kommunicerar. Efter ett tag mättas efterfrågan på en viss typ av innehåll, när samma frågor besvaras om och om igen, på samma sätt utan innovation. Här behöver man som innehållsskapare (eller som du hellre kallar dig marknadsförare) sätta sig ner och undersöka hur “innehållsmarknaden” ser ut, precis som man gör när man skapar en affärsplan. Var finns hål i marknaden för mig att fylla?

En modell att testa är “Blue Ocean Strategy” (Chan Kim & Renée Mauborgne) som går ut på att analysera nuläget på marknaden och se vad som saknas. Tanken är att man på såvis skapar sig lite av en egen arena att spela på, med ingen eller betydligt färre konkurrenter.

Med detta som grund kan vi titta på vilka stories, berättelser, vi kan dela för att placera vårt företag på den position som vi önskar. Om vi som jobbar med digital kommunikation och innehållsskapande ska hålla oss ifrån utbrändhet behöver vi titta mer på analyserna och dra insikter från dem. Som jag skrivit om förut måste vi intressera oss för människor, behov och beteenden. För det är inte hållbart att bara producera i rasande takt för att försöka vara den som skriker högst på berget av kvantitet.

---

Läs mer på temat

Content Shock del 1 & Content Shock del 2 (inte världens nyaste inlägg, men fortfarande intressanta!)
6 reasons why more content isn’t better
Brainy Business: Scarcity
Blue Ocean Strategy