Kvarnbäckskojan – The Ritz mellan myrarna i Västermark

Svänger av 364:an bortanför Botsmark, styr mot Vindeln. Men vi ska bara ett par kilometer innan vi kommer till den lilla parkeringsplatsen. Vet man inte om den blåser man lätt förbi. Siktet är inställt på att gå till Kvarnbäckskojan utanför Umeå och dricka lite kaffe. En blygsam men underbart avkopplande aktivitet.

Stigen till stugan är lätt att se och följa, mestadels mjuk av barr och lättvandrat. På sina ställen är det blött men där har det lagts nya spänger som hjälper dig både hålla balansen och behålla fötterna torra. Det jag tycker om extra mycket med det här stället är att det så snabbt känns vilt. Det är sällan andra bilar på parkeringen och jag kan räkna på fingrarna hur många gånger jag stött på andra människor här.

När jag tassar fram under skägglaven på träden kan jag inte låta bli att tänka att det är småtomtarna som hängt sitt skägg på tork. Fnissar gott inombords varje gång.

Efter ganska exakt 1,3 km dyker den fina timmerstugan upp mellan träden.

Bara det estetiska kring den här stugan är ju älskvärt! Men när man kommer in finns gott om sovplatser, sittplatser och kamin att värma sig vid. Det tar ett tag att elda stugan varm förstås, men det får man ha med i beräkningen. Det finns också en rätt snofsig grillplats utanför stugan.

Men idag gick vi in och plockade fram fikat. Kaffe och marsipantårta sen kalas för vår dotter. Kurbits visade stort intresse. Det gör han alltid. Han vet exakt hur benägna vi är att spilla.

Vi satt här en stund och både pratade och var tysta, för ibland har man massor att säga, ibland inget. Det hade börjat skymma utanför och mörkret började lägga sig inne i stugan (den har ingen el förstås)…

Vidare mot bäcken

Vi bestämde oss för att gå en liten bit till längs stigen som leder runt hela Västermarks naturreservat. Tar man hela varvet kommer man korsa flera myrar, blötskog och områden där skogen brunnit. Det är en märklig syn med alla träd som är bitvis förkolnade.

Att besöka och nyttja Kvarnbäckskojan kostar ingenting. Det är ju helt fantastiskt! Den är uppförd av Länsstyrelsen i Västerbotten och allt man begär i gengäld är sånt som man gör av rent folkvett: städa, töm askan och bär in ved.

En plats väl värd ett besök.