Jag skulle gissa att ganska många av er har sett dessa otroliga bilder på vår egen galax, Vintergatan. Det är ofta storslagna vyer över berg, öknar eller knasiga stenlandskap. Det är inte heller helt ovanligt att det står en person någonstans med en pannlampa som spanar drömskt mot skyn. Det är svårt att låta bli att fascineras över dess bilder, det är ju helt otroligt mäktigt! Och som “nattfotofantast” så vill jag ju förstås lära mig att ta och efterarbeta den här typen av bilder själv.

Förra året i september, när jag egentligen var ute efter norrsken, tog jag några bilder runt om på natthimlen (lite i affekt ska erkännas) och hittade till min tröst vintergatan och delar av dess kärna. Det här var helt oplanerat och innan jag fastnat för idén att fota vintergatan, så kompositionen och försöket att ta själva bilden är ganska halvhjärtad. Men det är ändå de bilder som jag har haft att jobba med nu när jag, i TIMTAL, suttit framför artiklar och youtube för att försöka jobba med mitt sätt att efterbehandla den här typen av bilder. Jag blir ofta lite för ivrig när jag varit ut och fotat, alltså jag vill se hur det kommer bli när det är klart på en gång. Men jag försöker lägga band på mig och låta bilderna växa fram över tid. Att låta bilder mogna tycker jag generellt funkar bäst för mig, i min bildbearbetningsprocess.

De här två bilderna är tagna vid samma tillfälle, lite olika utsnitt och så. Men det som är av intresse här är hur olika efterarbetade de är. Till höger syns vintergatan mycket tydligare och jag tycker om färgerna bättre. Det är alltid roligt att se att det lönar sig att lägga ner massor av timmar på att öva på bildbearbetning!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.