I betalt samarbete med Wildling Shoes


För mig har rutiner (i olika utsträckning) alltid varit viktigt. Men efter depressionen jag fick när jag gått ut gymnasiet blev det solklart faktiskt HUR viktigt. Det som på riktigt hjälpte mig upp ur sängen om dagarna min rutin att ta en kort, kort promenad med mamma och pappas hundar. En gång om dagen. Det var det lilla. Men det gjorde all skillnad. Någonstans där började också poletten trilla ner för mig vilken roll som rörelse och utevistelse spelar för vårt välmående och kreativitet. 

Rutinerna bygger livet

När du är egenföretagare har du (igen, i olika utsträckning) mycket att säga till om när det kommer till att strukturera dina dagar. I perioder av mycket jobb blir man lätt sittande på rumpan med datorn framför sig. Stress har en tendens att knuffa undan sådant som man egentligen OCKSÅ tycker är viktigt. Ungefär som att spendera tid utomhus för att återhämta både kroppen och knoppen. Vilket till slut kan bli en ond spiral där vi blir mer och mer stressade för att vi aldrig pausar och återhämtar.

Jag reflekterar ganska ofta över mina rutiner och om de verkligen hjälper mig att leva ett liv som jag vill leva. Mina rutiner fungerar var och en som bitar i pusslet som är mina större mål och visioner. Det gör det mycket lättare att på daglig basis ägna mig åt aktiviteter som för mig framåt dit jag vill. Även om hela vägen mot våra visioner omöjligt kan vara helt utstakad, så kan den brytas ner i mindre etapper. 

När vi flyttade till huset och jag visste att jag skulle vara hemma och jobba hemma hela tiden, så ville jag lägga in mer vardagsmotion. Så jag bestämde att jag varje vardag, efter att jag lämnat på dagis, skulle gå samma runda med Kurbits. I början var det svårt. Jag fick anstränga mig för att hålla rutinen och inte antingen gå jättelänge ena dagen, för att andra dagen skippa promenaden helt.

Nyckeln: var konsekvent

Allting handlar om att vara konsekvent. Att inte bryta kedjan. Man skulle ju kunna tänka sig att det liksom ”väger upp” om man går längre ena dagen, och skippar nästa. Men det tänket funkar inte när du vill befästa en ny rutin. Du kan tänka på det som att du ska bygga en kedja, varje gång du genomfört din rutin kan du bygga på en länk på kedjan. Så småningom sätter sig rutinen och du kommer att göra den mer och mer på autopilot. Nu för tiden reflekterar jag väldigt sällan över min morgonpromenad med Kurbits. Utom kanske om det är riktigt, riktigt kallt (för då vill inte Kurbits gå haha). Har jag en 100% promenadstreak? Nej förstås inte. Men sett på ett år så är den säkert runt 90-95% åtminstone och jag tänker på det som något självklart jag gör varje dag vid en viss tid. 

Det är inte alltid det lättaste att skapa en ny rutin och ännu svårare att hålla i den. Få den att bli en naturlig del av ens vardag. Så till den milda grad att det sker på autopilot. 

Ett sätt att befästa en ny rutin är att hänga upp den på en ”cue”, en signal eller trigger. Alltså när något sker eller efter en annan rutin avslutas, så triggas din nya rutin automatiskt. 

 Det här är 3 av mina rutiner och deras triggers: 

Morgonpromenad med Kurbits. Trigger: Har lämnat Signe på dagis.

  • Intentionen är att gå samma runda varje dag direkt efter att jag lämnat på dagis. Det gör den här rutinen förutsägbar och svårare att argumentera bort även i tider av tidspress och annat som annars skulle kunna inkräkta på den. Jag tar på mig mina skor från Wildling och går. Utan att ifrågasätta OM jag ska gå. 

Kolla över och planera min dag. Trigger: Sitter ner vid skrivbordet med kaffe.

  • När jag kommer upp på kontoret på morgonen med kaffekoppen tänder jag ett värmeljus i lampan. Efter det tittar jag över min dag, prioriterar och gör en planering.

Träning/rörelse varje vardag kl11. Trigger: Klockan är 11

  • Jag tycker ju om att träna och har satt ett stort löparmål till nästa sommar: springa 8,5 mil i Abisko. Så nu har jag prioriterat tid varje dag att stötta det målet. Sedan tränar jag inte 7 dagar i veckan, men de dagar som jag vilar vill jag ändå röra mig och få en paus från skärmen. I början satte jag ett larm som ringde kl11 för att inte missa tiden. Men vid det här laget, hur sjukt det än låter, så känner jag i kroppen när klockan börjar närma sig 11. Primitivt kanske, men den känner att det är dags att rastas haha!

Alla de här rutinerna är sina egna bitar i pusslet som jag vill lägga som utgör mitt liv. Ett liv med mer rörelse och utevistelse. Med sinnesfrid i jobbet även när det är stressigt (nej jag är absolut inte en filbunke jämt, men rutinerna hjälper att tippa planer åt det hållet). En viktig nyckel för mig att få till nya rutiner är att till en början skala ner dem. Skapa förutsättningar för mig själv att lyckas med dem och inte ta allt på en gång. Små steg tar en också framåt.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.