Posted on Leave a comment

Hur stor publik behöver du för att tjäna pengar på en onlinekurs?

Låt oss prata om konvertering och onlinekurser. Innan vi dyker in så är det förstås precis som alltid väldigt nyanserat varför ens försäljning går som den går. Men jag har jobbat med flera olika lanseringar av olika kurser från olika kursskapare. Både de som har en ganska stor publik och de som har en mindre. Och det här är vad jag har sett:

Den samlade erfarenheten jag har av det här är att kurser generellt konverterar någonstans mellan 0 och 3%.

Alltså: Om du har en publik på 100, så är det ungefär 0-3 personer av dem som kommer att köpa av dig.

Gör du lite efterforskningar och googlar lite så kommer du att hitta liknande siffror.

Såklart kan man argumentera för att man borde skriva ”1-3%”, för noll är ju noll. Men det behöver pratas om att man ibland inte lyckas sälja de erbjudanden man skapar. Allt flyger inte. Det är inte så kul förstås, men inget konstigt i sig. Testa, utvärdera, ändra och testa igen.

Åt andra hållet så har jag också jobbat med kurslanseringar där man konverterar betydligt mer. Allt mellan 6-15%. Men det har inte varit siffror att räkna på när vi räknar på budget och beräknar utfall. Alltså snarare undantag än regel.

Undersökningar inför din lansering

Vilken konverteringssiffra som DU kommer att landa på beror på flera saker:

Engagemang och intresse för kursen

Om du har bra engagemang generellt och gör du innehåll löpande som knyter an till det som kursen ska handla om, så kan det vara en tidig indikation på intresse för en kurs också. Men det är först när du pratar om kursen i sig som du får veta om det finns intresse för kursen.

Tänk på att det är en sak att prata om att man är intresserad av ett erbjudande, och en helt annan att faktiskt dra fram kontokortet och köpa. 

Målgruppens ekonomiska situation

Din publik kanske är jättesugna på din kurs, men de har inte ekonomiska förutsättningar att köpa den. Det här behöver du tänka över. Fundera på den målgrupp du vill jobba med, har de råd att köpa din produkt? Eller finns andra segment av den målgruppen du kan jobba med, och servea den första målgruppen på något annat sätt?

Hur viktigt är det för målgruppen att lära sig det du ska lära ut?

Enligt DEM alltså, inte enligt dig. Finns det inget driv eller en önskan hos din tilltänkta målgrupp att konsumera det din kurs kommer att innehålla, ja då kommer de förmodligen inte att köpa den heller.

Vilken roll har du i målgruppens ögon?

Helt enkelt får du fråga dig själv ”varför ska de köpa kursen av mig?”. Du behöver ha positionerat dig själv i målgruppens ögon som en go to person att fråga om ämnet som din kurs ska handla om. Det gör du genom att skapa väl uttänkt innehåll till dina kanaler som stöttar det målet.

Det är inte bara storleken på din publik som räknas

Det är klart den spelar roll, att säga annat vore en lögn. Men om din konverteringsgrad är låg, borde du också fråga dig varför den inte är högre. Vad kan du göra för att få den att öka? Kanske behöver du göra ändringar i ditt budskap, se över hur du säljer in kursen, om tekniken funkar smidigt eller om man fastnar i krångel på vägen. Det finns massor att titta på utöver att jaga en större publik.

En långsiktig satsning

Jag har skrivit om det här flera gånger förut, men min inställning till att skapa och lansera onlinekurser är att det är en satsning. För att räkna på utfallet av den satsningen behöver du göra massor av jobb innan. Både positionering, målgruppsundersökningar och med fördel göra tester av mindre produkter med ökad friktion. Alltså att du begär något i gengäld, som en mailadress eller mindre summa än din kurs kommer kosta. För om du exempelvis testar göra en gratis resurs (en freebie) på ämnet som din kurs ska handla om, men din publik inte är beredd att betala med sin mailadress – kan det vara en indikation på att de inte heller kommer att betala pengar för det.

Som vanligt i sådana här diskussioner så landar vi i något som känns som mitt mantra: 

Det beror på.

Du behöver testa dig fram, föra dialog med din målgrupp och hela tiden vara nyfiken att titta på vad de gillar, inte gillar och VARFÖR det ligger till så. Skapa en hypotes, testa den, utvärdera och gör om, testa igen.

Varje lead är en människa

För hur du än vrider och vänder på det så är gör vi affärer med andra människor. Därför behöver vi också ha ett intresse för dessa människor och deras drivkrafter. Jag vet att vi ofta i den här marknadsföringssvängen pratar om ”leads”, men jag tror att vi gör oss själva en tjänst att påminna oss om att varje ”lead” faktiskt är en människa. Med ett liv, erfarenheter, upplevelser, svårigheter och glädjeämnen.

Tänk inte på det som att du ska bygga en pengamaskin. Även om onlinekurser, workshops, digitala produkter och allt sådant ofta marknadsförs som det.

Tänk på processen mer som ett tungt hjul som du ska få snurr på. Där varje insats du gör ger momentum till hjulet. Det kan vara riktigt trögt att få igång, men om det ska gå alls behöver du ha tålamod, fokus och vara envis.


Ta reda på vad du behöver med Lanseringskalkylatorn

Med den här räknaren (superenkel att använda!) får du fylla i vad du vill tjäna och den kommer att räkna ut ungefär vad du behöver i form av engagemang och storlek på publiken.

Posted on 2 Comments

Ökade min open rate med 15,8% – takeaways från mailexperimentet

Om du prenumererar på min maillista, så håll i dig! För nu blir det meta!

När det kommer till att skapa mail till min maillista har jag fått lära mig att skapa dem på ett visst sätt. Att de ska vara skrivna som långa berättelser, insiktsfulla med en knorr på slutet. Att alltid vara sådär insiktsfull och knorrig är inte det lättaste och att alltid ha den pressen när ett mail ska skickas förtog det roliga med att skapa mail.

Det kändes som att det var dags att prova något annat. Eftersom min målgrupp i mångt och mycket ligger nära mig själv till personligheten, började jag titta på hur jag själv läser mail från företag (stora som små) och vad jag själv uppskattar med dem. Vad läser jag? Vad läser jag inte? Om jag skapade fritt, utan (nästan) best practises framför näsan – hur skulle mailen se ut?

Helt enkelt: hur kan jag börja mejsla fram ett koncept för mailen som är kul och fritt att skapa?

Jag tror att det kan märkas när man skapar något som kommer ur ren skaparglädje. Där det märks att personen som skrivit verkligen gillar sitt ämne och gillar att skapa innehåll om det. Och även om det inte gör det haha, så blir tillvaron mycket drägligare för dig som kreatör om det är så det ligger till.  

Den 6 augusti drog jag alltså igång ett experiement med mina mail. Jag ville testa om mina idéer för mailen skulle bidra till att närma mig mina mål med listan.

Målet med det nya formatet var: 

  • Förbättra open rate med minst 5%
  • Öka läsbarheten av mailen
  • Skapa en naturlig plats att lyfta fram innehållet jag skapar (och har skapat) genom åren

Så vad hände?

I skrivande stund har 6 mail i det nya formatet gått ut och hittills har alla 3 av målen kunnat checkats av. Jag kommer förstås att följa utvecklingen framåt också. Men det är en riktigt rolig start! Man får ha i åtanke här att jag inte har några spaltmeter med data att analysera här. Men Det är ju ganska vanligt för oss soloföretatare att det är just så. Därför tycker jag att vi får jobba med det vi har för att utveckla våra strategier framåt.

Så här ser siffrorna ut efter de här senaste 6 mailen som ingick i experimentet, jämfört med mail skickade före experimentet startade:

Vilka slutsatser (läs: nya hypoteser att testa) drar jag av det här: 

  • Mina prenumeranter uppskattar mail som är lätta att scanna av och inte är en “wall of text”.
  • Jag förlorar i klick (både antal & procent) till mitt innehåll, men resonerar som så att mailen servear mina mottagare bättre med länkar till annat.
  • Det ser inte ut som att det spelar någon roll vilken tid jag mailar. Men om jag ska skönja en trend så har mailen som skickats mellan 07 och 12 något högre open rate än de som skickas senare på dagen/kvällen.
  • Även “gammalt” innehåll får klick.
  • På ämnet ämnesrader (med open rate som KPI) ser det ut som att mina prenumeranter gillar att få fart på sin nyfikenhet eller helt sonika WYSIWYG, att jag skriver rakt upp och ner vad mailet innehåller.
  • Freebies är toppen, men det går utmärkt att bygga en maillista utan freebie också. Det går kanske långsammare, men när jag tittar på segmentet på dem som optat in till maillistan som tilldragelse är open raten 4,7% högre och click raten 1,2% högre.

Som jag sa tidigare: jag har inga oceaner av data, men jag ser ändå det som händer här som brödsmulor att följa framåt. Saker att ha i åtanke när jag utvecklar och testar koncept framåt för att både göra det jag gör bättre för dig som tar del av det. Men också för att göra det bättre för mig som sitter på andra sidan skärmen och skapar alltihopa.

Kreativt & strategiskt

Att dyka ner i sådant här med stor nyfikenhet gör att du kan jobba kreativt och strategiskt. Även om du inte har en superstrukturerad plan som du följer till punkt och pricka, så kan det ge dig bättre träffsäkerhet att ha sådan här information till hands. Att ligga med örat mot rälsen och lära dig av din målgrupps faktiska beteende, inte förlita dig på vad de talar om för dig att de vill se hos dig. För det är inte ovanligt att vi säger att vi vill ha en sak, men egentligen är det något helt annat vi suktar efter på riktigt.

Tänk om ett mail floppar då?

Bra, då kan du titta på varför det floppade. Det gör inte dig till en sämre företagare, sämre marknadsförare av ditt företag bara för att saker du skapar floppar då och då. Tänk så här: om det INTE gör det, då spelar du alldeles för safe!

Så här tänker jag framåt

Jag kommer att fortsätta testa formatet mina mail har just nu ett tag till. Bara göra mindre justeringar. Framöver kommer jag att fortsätta arbeta med att karva ut ett koncept för dem och få till kontinuiteten med dem. Och så kommer jag förstås att testa de hypoteser (bödsmulor jag hittat) som framkommit än så länge.

Hur känner du inför att göra sådana här djupdykningar i din statistik? Brukar du göra det? Om inte, varför?

Lämna en kommentar eller berätta för mig på Instagram!

Posted on 2 Comments

Är det okej att skrämmas i marknadsföring?

Emellanåt kan verkligen den här onlinemarknadsföringsvärlden känns som värsta vilda västern. Nu vill jag prata om en video av en föreläsning som jag tittade på i somras, ge lite tankar om vad jag såg och förhoppningsvis väcka lite tankar och funderingar hos dig också.

Lite kontext först och främst:

Videon det handlar om är en inspelning av en föreläsning av SEO-experten Neil Patel höll. Han pratar på en konferens för affiliate marketers och ger tips och feedback på landningssidor för att få fler leads. I det här inlägget kommer jag bara att prata om ett av tipsen (han ger flera i videon), då det var det specifika tipset som satte igång funderingar hos mig. 

Så långt, allt väl! 

Vi kör:

Print screen av Neil Patels föreläsning med tipset "evoke fear!"

Tips #7: Väck rädsla!

“You can scare THE SHIT out of people, and make them buy!”

Hur känns det här tipset? Är det här något som man som företagare vill ägna sig åt?

Skrämmas i marknadsföring och etik

Du har nog också stött på så kallade skrämseltekniker både här och var och i olika utsträckning. Av den enkla anledningen att det funkar. Det funkar jättebra: Neil berättar att konverteringsgraden gick upp med 39,14% – vilket är jättemycket. 

Men genom att ta upp det här vill jag att vi stannar upp och funderar över hur etiskt det är att göra såhär? 

Jag pratade lite om det här på mail med Jennifer Sandström (som btw också är SEO-expert!) som lyfte fram att det kanske är befogat att trycka på skrämsel när det handlar om säkerhet. Som det ju gör i fallet som Neil pratar om så företaget i exemplet är ett VPN-företag. Cybersäkerhet är ju jätteviktigt! Det kanske inte är så dumt att elda på oss till att faktiskt göra något åt vår slappa inställning till det. I framtiden kommer ju data och allt vi gör på internet vara hårdvaluta (mer än det redan är idag).

Så var går gränsen?

Jag tänker på den sfär där jag oftast jobbar, med onlinekurser, medlemskap och andra digitala produkter. Skulle det ju inte vara okej att “scare the shit out of people”. Säg att… en odlare vill sälja ett ”odla din egen mat”-program och marknadsför det med något i stil med ”se till att du har mat när lastbilarna slutar rulla på vägarna!”*. Skulle det kännas rimligt? Även om det kanske i någon mening kan tänkas vara en god idé att ha lite koll på hur man driver upp mat från frö till dukat bord.

*(kanske inte den starkaste copy jag skrivit haha, men jag hoppas att du hänger med på min tanke ändå).

Jag har inget svar på den här funderingen. Men det är en viktig diskussion att ha och något som vi måste tänka på som marknadsförare. 

Kundrelation och peak-end rule

Vill man verkligen vara den som skrämmer upp sin publik? Att rädsla är deras motivation till att köpa din produkt?

I mina öron låter det också lite kortsiktigt. Tänk bara på vilken relation man som kund får till något som man köpt i blotta förskräckelsen. Därför att den rädslan är det som de kommer att minnas och förknippa med ditt varumärke. Om vi tittar på det som kallas för “peak-end rule”, vilket betyder att när vi i efterhand ska minnas en händelse så minns vi bara den känslomässiga toppen (positiv eller negativ) och slutet av den. Jag tänker att den här upplevelsen som kunden precis haft, full av rädsla, kommer hen att känna varje gång det varumärket dyker upp i minnet. 

Förvisso tror jag att många företag som använder den här sortens skrämsel i sin kommunikation jobbar hårt för kundernas peak ska komma efter att de köpt produkten. Att den tillfredsställda lättnadskänslan efteråt är starkare än rädslan de kände innan de köpt. Det borde de göra åtminstone.

Men åter till frågan: är det okej att skrämmas i marknadsföring för att få oss att ta beslut och köpbeslut?

Vi som egenföretagare behöver fundera över vad det är för tips vi egentligen får av sådana här “gurus”. DU behöver stanna upp och fundera över hur vill DU marknadsföra. Det finns ju ungefär en miljard tips och tillvägagångssätt där ute på vilda västerninternet. Mycket av det funkar (funka = säljer). Men bara för att något fungerar så är det kasnke inte alltid så bra.

Berätta i kommentarerna vilka tankar du får kring det här. När är det okej att skrämmas för att sälja på oss saker? Är det någonsin okej? Om det är för vårt eget bästa?


Utforska mer:

Peak end rule:
https://www.nngroup.com/articles/peak-end-rule/
https://thedecisionlab.com/biases/peak-end-rule/

Hela Neils föreläsning: https://youtu.be/SbJnXHfDJPg 

Posted on Leave a comment

Så planerar du företagets aktiviteter effektivt

Vad ska du göra i ditt företag det närmaste halvåret?

I det här inlägget kommer vi både att prata om hur du kan göra för att planera ut resten av året i ditt företag, och om varför du borde ägna åtminstone en liten stund åt planering mellan varven. Om du har följt mig ett tag så vet du redan min åsikt om det här men: att alltid jobba kortsiktigt, för veckan eller i bästa fall månaden är inte en hållbar strategi enligt mig.

Där, jag sa det! 

Hårt? 

Kanske. Men det får jag stå för. 

För även om vi inte kan förutspå framtiden och vilka utfall den kommer att innebära, så behöver du veta vart du är påväg. 

Behåll ditt fokus och riktning

Okej, ska vi börja i det här med framtiden? 

Bara för att du sätter dig och planerar vad du vill göra det närmaste halvåret, året och 5 eler 10 åren, så innebär det inte att du kan veta vad som kommer att hända.

Så långt kan nog alla hålla med. 

Men att göra sådana här planeringar hjälper dig att hålla fokus och kurs över tid. När jag planerar längre tidsperioder ser jag till att också skriva in avstämningsmöten med mig själv (eftersom mitt företag bara är jag) i kalendern. Ungefär var 3e månad åtminstone. De här mötena har som syfte att jag ska stanna upp och se mig omkring. 

Är jag på väg åt det håll jag vill?
Har jag tappat fokus på det som jag egentligen bestämt mig för att göra?
Om ja, varför? Behöver jag förändra något framåt?

Saken är den att även om jag tycker att det är härligt att liksom “vara vatten” på färden genom livet, så vill jag också hålla i ratten och styra (efter bästa förmåga) åt vilket håll jag vill åka. 

Livet, både arbete och privat, är inte något som bara “ska hända” mig. 

Hur mycket måste man planera?

Såå, måste man planera ALLT? 

Nää, förstås inte. 

Men här kommer en liten tumregel att ha i bakhuvudet: 

Beroende på projektets storlek, tidigare erfarenhet, ekonomiska resurser och hur många som är inblandade i det behövs mer planering.

Säg exempelvis att du ska vandra 14 dagar i fjällen ensam i sommar. Visst, det är bara du som ska vandra, men det är ett ganska stort projekt som kräver förberedelser och planering för att kunna utföras. Och även om det bara är du själv som ska vandra, påverkas förmodligen andra personer av ditt äventyr också. Behöver någon passa barnen, hunden eller vattna växter medan du är borta? Behöver du ta ledigt från jobbet? Vilka inköp måste du göra? 

Jag tror att du känner av i alla fall på ett ungefär vilken “planeringsnivå” en sådan strapats skulle kräva av dig. Hur mycket beror (som vanligt) på diverse faktorer. Men på ett ungefär. 

Om du är nybörjare och ovan fjällvarndare kommer det dessutom att kräva mycket mer av dig både att planera och genomföra, än om du är en van fjällvandrare som har alla prylar som behövs och vandrar med vana steg på leden.

Jämför det där med att du ska provtälta ute på gräsmattan. Det äventyret kräver betyyyydligt mindre planering än 14 dagar ensam i fjällen. Du kan förmodligen bestämma dig för och genomföra det samma kväll.

Ha de här båda exemplen i tanken nu och så tittar du på vilka marknadsaktiviteter som du vill göra i ditt företag framöver. 

Det beror på

Vi bestämmer att du har en onlinekurs som du vill lansera. Den är ganska stor: 5 avsnitt med ungefär 5 lektioner i varje avsnitt. Svårighetsgraden på kursen skulle du klassa som “mellansvår”, alltså inte för nybörjare men lite för enkel för de med mycket kunskap på kursens ämnesområde.

Låt oss jämföra igen med vår 14-dagars fjällvandring. 

För den företagare som har ett etablerat varumärke, kanske har lanserat kursen eller liknande produkt tidigare och därmed vet att hen har en målgrupp som är redo att köpa den och teknisk infrastrukur på plats – ja då kan man klara sig med lite mindre planering förberedelser. Eftersom jobbet redan har gjorts en eller flera gånger tidigare och kan återanvändas.

Om du istället är helt ny, det är din första kurs, inget starkt varumärke eller publik som riktigt står redo att köpa och inget lanseringsmaterial skapat eller tekniska lösningar på plats? Ja, jag tror att du får ungefär samma känsla som för fjällvandrarnybörjaren. Det kommer att behövas mer planering och tid.

Vi jämför med säg… en spontan livesändning på Instagram. Det kan båda två göra, samma dag som ni kommer på det. Insatsen är inte så stor och kräver inte lika mycket förberedelser.

Hur mycket framförhållning och planering du behöver är beror på DINA förutsättningar. Genom att jobba med planering skapar du möjlighet för dig själv att förbättra dina förutsättningar. Här är kanske en brasklapp på sin plats: givetvis ska du inte fastna i att planera och planera och planera. Sjösätt dina idéer och låt dem växa med tiden, utveckla och förbättra allt eftersom. Det går inte att planera sig till framgång, man måste göra också.

Börja planera baklänges

Jag tycker att det lättaste och bästa sättet att börja sätta sin planering är att placera ut de största marknadsaktiviteter som du vill genomföra. Det kan vara väldigt olika saker beroende på hur din business ser ut och på vilken plats du står i ditt företagande. Men till exempel lanseringar av kurser, särskilda tidsperioder med rabatter, insläpp i medlemsportaler eller masterminds eller gratisaktiviteter för att bygga maillista, få nya personer att hitta till dig och ta hand om dem som redan hänger hos dig.

Alltså: Identifiera dina största marknadsaktiviteter och placera ut dem i kalendern. 

När du är klar med det är det dags att börja “reverse engineer” som det kallas, alltså i det här fallet i princip: planera baklänges.

Det som händer när du placerat ut dina marknadsaktiviteter såhär är att du kan se dels om du har för många eller för få (kommer du att kunna nå dina omsättningsmål?) säljande aktiviteter. Du kommer också att ha “luckor” i kalendern där du kan se om du kommer att ha tid att förbereda både dig själv och din målgrupp på det som komma skall. 

En del av förklaringen till att det blir såhär är bland annat att vi tror att vi ser allt som finns att se och drar slutsatser utifrån våra minnen och intuition, snarare än att se ett större perspektiv och beakta statistiska utfall.

Se upp för Planning Fallacy!

Nu vill jag höja lite av ett varningens finger, för när vi sitter såhär med våra kalendrar är det lätt att svepas med av en Planning Fallacy, introducerad 1979 av Danial Kahneman och Amos Tversky. 

Det innebär att vi, oavsett vilken kunskap och erfarenhet vi har sedan tidigare, underskattar hur lång tid saker och ting kommer att ta. Det här misstaget gör vi just när vi själva ska planera våra egna förehavanden. Medan när någon utifrån hjälper dig att planera så tenderar de att ha en mer pessimistisk tidsuppfattning och alltså beräkna mer tid till uppgiften.

2003 utvecklade Kahneman tillsammans med Dan Lovallo definitionen av Planning Fallacy till att innefatta både underskattning av tidsåtgång, kostnader och risker av framtida aktiviteter OCH att man överskattar fördelaktiga utfall. Vilket betyder att man kan dra på sig för mycket kostnader, orimlig tidspress och ta onödigt mycket risker.

En del av förklaringen till att det blir såhär är bland annat att vi tror att vi ser allt som finns att se och drar slutsatser utifrån våra minnen och intuition, snarare än att se ett större perspektiv och beakta statistiska utfall.

Händer som visar olika långt avstånd mellan sig för att beskriva hur lång tid något kommer att ta. Lite eller mycket.

I boken Thinking Fast and Slow berättar Kahneman om ett tillfälle där han och några kollegor vid universitetet skulle planera hur lång tid det möjligen skulle ta för dem att skriva klart en bok som skulle bli kurslitteratur. De gissade på ett spann på 1,5 till 2,5 år. TROTS att en av dem berättade att det tagit ett annat professorsgäng 7 år att göra ungefär samma sak (som de dessutom uppskattade som bättre på detta uppdrag än de själva). Till råga på allt ändrade de inte sin uppskattning av tidsåtgången. 

Hur lång tid det tog i slutändan innan boken var klar? 8 år.

Planning Fallacy är en av anledningarna till att jag tror att det är en jättebra idé att ta hjälp och input från andra när man ska planera sina marknadsaktiviteter. Då kan ni ta din tidspositivism och den andre personens tidspessimism och mötas någonstans på mitten. Det gör att ni troligtvis kommer landa inom ett rimligt tidsspann.

När jag jobbar med mina klienter känner jag mig ofta som pessimisten i rummet haha! Även om jag tycker att projektet som vi ska jobba med är jätteintressant, roligt och har mycket potential så är jag den som fungerar som motpol till den optimistiska klienten. 

Jag tror stenhårt på att det är en bra sak, att vi tillsammans kan ta fram en så realistisk och genomförbar plan och strategi som möjligt.

Tips för att undvika Planning Fallacy

Ett tips som du kan använda för att försöka undvika falla för djupt ner i Planning Fallacy-fällan är att bryta ner dina planer i mindre delar, eller milstolpar, och uppskatta tidsåtgången för varje milstolpe. När du lägger ihop tiden för alla milstolparna kan du se hur lång tid hela projektet kommer att ta. Ungefär.

Gör dig själv, och ditt företag, en tjänst

I skrivande stund är vi mitt i Juni, snart stundar midsommar och jag kan tänka mig att företagsplanering inför hösten kanske inte ligger överst i hjärnan just nu, tillförmån för färskpotatis, still och midsommarstänger. Men gör dig själv en tjänst, om du inte redan har en plan för vad du vill ska jobba med i ditt företag i höst:

Blocka av en timme i din kalender inom 3 dagar nu och gör såhär: 

  • Planera in dina största marknadsaktiviteter
  • Skriv ner vad du planerar att göra i kampanjväg för att marknadsföra dem
  • Skriv ner några (3-4 åtminstone) aktiviteter som du ska göra för att få din målgrupp att växa.

Det är allt. Du behöver inte göra allt in i minsta detalj nu. Men var inte Phoebe: 

För så här är det: Om du exempelvis vill ha en maillista att jobba in i din kundresa och som säljkanal till hösten, ja då är det verkligen läge att börja bygga på den redan nu.

Är det en maillista du behöver hjälp med så gå in på jacquelinewester.se/startamaillista och prova några lektioner gratis från min kurs. Då kommer du igång direkt!

Om du behöver förbättra kontakt och engagemang i dina sociala kanaler inför hösten – börja med det NU.

Behöver du bygga upp målgrupper för din annonsering? Samma där: börja NU.

Min poäng är att saker tar tid att genomföra. 

Och även om alla dina 99 problem inte löser sig automatiskt bara för att du ägnar tid åt planering, så ger det dig bättre förutsättningar att hålla fokus och riktig mot det mål du vill.

De planer du tar fram är lite som preliminära resvägar mot ditt mål. Oavsett hur mycket vi kanske önskar det, så kan vi inte med 100% säkerhet förutspå framtiden. Världen och människorna som lever och verkar i den är oförutsägbara. Beroende på vad som händer längs vägen kan resvägen behöva tänkas om, men att faktiskt ha en resväg kommer att underlätta färden.

KÄLLOR

Vill du ha en snabb översikt över Planning Fallacy och dyka ner i det ljuvliga kaninhålet, börja på Wikipedia och gå vidare därifrån: https://en.wikipedia.org/wiki/Planning_fallacy 

Thinking fast and slow, Kahneman & Tversky

Posted on Leave a comment

Varför håller vi så hårt fast vid våra beslut?

För några veckor sedan fick jag lära mig ett par för mig nya begrepp: sunk cost fallacy och förlustaversion. 

Du vet när man lyckligt ovetande drar på sig skorna och kliver ut i friska luften för en promenad och en mysig poddlyssnarstund. För att sedan gå hela promenaden med halvöppen mun och väser “näääe” för sig själv? 

Så kände jag när jag lärde mig om sunk cost fallacy. 

Kan du känna igen dig i det här scenariot: 

Du börjar titta på en ny tv-serie, men redan efter 2-3 avsnitt känner du att “nää det här var inte så bra…” – men ÄNDÅ så sitter du där och tittar de resterande 34 avsnitten också. 

Eller att du börjar läsa en bok och efter 87 sidor inser att du inte får ut något av att läsa den – meeen du fortsätter ändå läsa klart boken, för du har ju ändå redan läst 87 sidor. De får ju inte vara lästa i onödan.

Det är vad sunk cost fallacy innebär. 

Begreppet syftar på ett mänskligt beteende som innebär att vi människor generellt har en tendens att fortsätta fullfölja saker som vi lagt ner tid på, betalat pengar för eller lagt ner ansträngning på. Fast vi ångrar oss eller inser att det vi påbörjat och gett oss in på inte kommer att leda till något i slutändan.

När blir din sunk cost en belastning?

Det blir en “fallacy”, alltså en villfarelse, felbedömning, belastning, när det får dig att fortsätta med saker som gör dig rent av olycklig, pank – eller ännu värre.

När jag lärde mig om det här började min hjärna direkt fråga: “okej hur mycket av det här gör du?” och ville se över ungefär hela mitt liv haha! Det känns som att det här beteendet så väl speglar hur ogärna vi vågar ändra oss efter att vi tagit ett beslut. Något som kallas för kognitiv dissonans. Vi vill liksom inte erkänna att vi eventuellt har slösat tid, pengar eller energi (eller en blandning av allihopa) på ett beslut som inte föll väl ut.

Men om man inte “får” ändra sig så blir ju varje beslut man tar väldigt ödesdigert, eller hur? Hur ska man någonsin våga ta ett beslut och prova något med logiken att “all decisions are final”?

Det är alltså både vår hjärna som spelar oss ett spratt, men också vår uppfattning om hur andra kommer att uppfatta oss om vi inte fullföljer något som vi sagt eller gett oss in på. 

Det här betyder såklart inte att du borde börja strunta i allt möjligt bara för att det blir lite tråkigt ibland eller det blir svårt och du stöter på motstånd. Många saker är ju värda att kämpa vidare med, även när det inte går som smort. 

När är det läge att lägga ner då?

Men hur vet man om det är en sunk cost eller om något är värt att fortsätta kämpa med? 

Ja, du behöver lära känna dig själv och vara ärlig mot dig själv. Säg exempelvis att du börjar studera på ett masterprogram på universitetet, för att ett år in på utbildningen börja känna att “nej, det här är inte för mig”. 

Varför känns det som att det inte är för dig?

Har du andra livsplaner som får stå åt sidan för att du minsann sagt att du ska slutföra din master?

Är den uppoffringen i proportion till vad du vinner?

Är det en tillfällig svacka och du i slutet av den här resan visst vill stå där med din masteruppsats i handen?

Har du börjat undra om du tagit beslutet att plugga en master för att göra andra än dig själv glada och stolta?

Är den här önskan att hoppa av ett beteendemönster hos dig själv?

Känner du skam inför det faktum att du kanske ändrat dig om något som du bestämt hävdat tidigare?

Frågorna som du kan ställa dig är många och man behöver ta ett steg tillbaka och släppa på alla fördomar och förutbestämda åsikter som man har. Vilket ju är jättelätt, eller hur? Haha! Det är svårt att gå till sig själv och jag tror definitivt att du kan vara hjälpt av att diskutera hur du känner med någon annan för att få ett annat perspektiv. Vi människor har massor av biases och saker som påverkar varför vi tänker som vi tänker och agerar som vi agerar (kom ihåg: det gäller även de du pratar med). Men med nyfikenhet och att försöka ha ett öppet sinne så får vi helt enkelt försöka göra vårt bästa.

Och det här med att ändra sig. Det är helt normalt. Man får ändra sig. Det är egentligen riktigt bra egenskap att ha tycker jag. För vem är du om du inte kan ändra dig i takt med att du lär dig nya saker och får nya erfarenheter?

Den irrationella viljan att undvika förluster

Något som är starkt kopplat till sunk cost fallacy är det som kallas för “förlustaversion”, eller loss aversion. Förlustaversion syftar på vår starka benägenhet att välja att undvika förluster framför att skaffa sig vinster i samma storlek. Alltså, om du tappar bort 100 kronor så kommer intrycket av förlust du känner inför det, att kännas värre än intrycket av den lycka du skulle känna om du fick 100 kronor.

Tillsammans gör detta att kontentan blir att vi alltså: fortsätter investera tid, pengar och energi i saker som vi kanske borde styrt iväg från för länge sedan. 

För mig personligen tänker jag ofta på min relation till Instagram. Jag har plöjt ner så mycket tid, pengar och energi på den plattformen och i kunskap om plattformen. Det gjorde, och fortfarande gör, att jag låter bli att prova nya saker. Bredda min repertoar. Som med min egen maillista, det tog emot i början och kändes inte alls så roligt eller intressant och dessutom så haaar jag ju redan jobbat så mycket med Instagram som kanal… Ska jag verkligen vifta iväg på andra ställen… Tänk om det inte “betalar sig” så att säga och att mitt Instagramkonto “får lida” för det. 

Så den potentiella förlusten av… ja men följare, engagemang, momentum på Instagram gjorde att jag lät bli att börja bygga en maillista och skapa innehåll till den – trots den potentiella vinst som den skulle kunna innebära. Och med vinst så menar jag både i rena pengar men också i känsla av meningsfullhet i mitt skapande. Det här pratade jag om i förra avsnittet så om du inte hört det ännu passa på att lyssna in på det senare!

Eller min långa historia med PC som gör att jag inte ens varit öppen för att prova en Mac. För jag har ju redan investerat flera ÅR i att lära mig att jobba med PC!

Se på dina, och dina kunders, beslut genom de här glasögonen

Jag vet inte hur du känner just nu, men jag känner mig utrustad med nya insikter som jag kommer att ha nytta av framöver. Hur ens envishet kan resultera i att man kanske bara fortsätter att gräva en grop, för att man har ju redan grävt en bit, fast det bästa vore att sluta. Det man söker finns kanske inte i botten ändå.

Genom de här glasögonen kan vi titta på oss själva som konsumenter. Om du köpt till exempel en onlinekurs eller en e-bok eller liknande, som lovar vitt och brett stooooora resultat och en äng full med dansande älvor runt en sjö av pengar som du ska få bada i. För att sedan antingen inte leverera i form av materialet du fick eller för att det visade sig inte passa dig och din business (för det kan också hända). Så nästa gång du ramlar över en annons på Facebook för en liknande produkt – vad gör du? 

Ska du köpa YTTERLIGARE en sak som kanske kommer bli din katapult in i ett problemfritt liv och rikedom – för du har ju redan köpt den där andra saken och vill ju inte erkänna att den saken inte blev mer för dig än en… dam dam daaaaam: sunk cost. Och kaaanske är det bara eeen till sak som kommer lösa allting och vända på skutan. 

Som en person som jobbar inom marknadsföring så blir det bara ännu tydligare hur viktigt det är att jag faktiskt säger nej när någon frågar om de passar för en kurs jag har eller jobbar med, om de inte passar för den. För när någon har investerat i en idé kan de fortsätta ner i det kaninhålet i all evighet.

Sååå, man ska behandla folk med silkesvantar och riskera att nästan tala ner till dem för att undvika att de tar köpbeslut som de kommer att ångra längre fram?

Nää det tycker jag inte. 

Det är vuxna människor vi pratar med, och de är långt ifrån dumma. Därför ska vi inte behandla dem som det heller. MEN, det viktiga är att vi är ÄRLIGA i vår kommunikation som företagare, ut mot våra kunder. Det handlar om HUR vi säger det vi säger. Budskapet som vi förmedlar.

Posted on 3 Comments

Maillista som ryggraden i din business

Inlägget innehåller affiliatelänkar

En av de viktigaste komponenterna när jag tar fram en lanseringsstrategi är klientens (alltså din) maillista. Men vad är en maillista? Vilken funktion den har och varför du egentligen ska bry dig om den? Jag menar, du har ju redan Instagram, Facebook och så vidare – eller hur?

Vi börjar från början tycker jag och bryter isär det här med:

Vad är en maillista?

Ordet i sig avslöjar ganska bra vad det är: det är en lista med mailadresser. Listan ligger hos den Email Service Provider (tex. ActiveCampaign, Mailerlite, MailChimp eller Convertkit, men det finns många fler) som du använder och består av personer som har valt att gå med på din lista. 

När jag säger att personerna på din lista HAR VALT att gå med på den, menar jag att de antingen fyllt i ett formulär för att få ditt nyhetsbrev, veckobrev eller vad du kallar det. Eller så har de valt att gå med för att kunna ladda ner någon gratis resurs som du erbjudit dem. Alltså en så kallad lead magnet eller “freebie”. Jag kommer att skifta mellan de här två begreppen framöver, men lead magnet och freebie är alltså samma sak. 

Du kanske lade märke till att jag lägger en hel del emfas på att personerna ska HA VALT att gå med på din lista. Du får inte lägga till personer på din lista som inte själva sagt att de vill vara med på den. Det beror dels på att det måste gå till så enligt lag, GDPR som du säkert hört talas om. Vill du läsa mer om GDPR så kan du läsa själva lagtexten här, eller en (eventuellt lite mer lättläst) artikel om det här. Jag kommer inte att gå in på det mer i det här inlägget.

Men jag tycker också att det här gäller av rent medmänskliga orsaker. Jag VILL INTE  ha med personer på min maillista som inte själva valt det. Som entreprenör vill jag bara ha med personer i mitt community som är motiverade till att vara där av egen fri vilja. 

Tänk dig det här: 

Du vet när en telefonförsäljare ringer och berättar att hen ringer från företag Blabla. Och din första tanke är “hur fan har du fått tag i mitt telefonnummer Blabla?!”

Exakt den känslan vill du vill varje pris undvika att någon känner när de ser mail från dig i sin inkorg. 

Se till att det är tydligt vad det är som man “optar in till” som det så svengelskt kallas. Att “Opta in” betyder alltså att personen fyller i ett formulär med sitt namn och sin mailadress och går med på din maillista. 

Den här listan som du bygger på över tid kan du sedan maila från den Email Service Provider som du använder. Med hjälp av listan kan du jobba både varumärkesbyggande, relationsbyggande och med marknadsföring av dina erbjudanden.

Och då kom vi in på nästa fråga: 

Varför ska du ha en maillista?

Nu när du vet vad en maillista är, ska vi prata om varför du ska ha en. Jag kommer att dra en massa argument för varför det är en bra idé att lägga tid, energi och pengar på att jobba med din maillista. Men först tänker jag kontra med en motfråga: 

Hur länge funderade du på att skapa ett Instagramkonto?

Även om båda har en plats i ditt arbete att bygga ditt varumärke (personligt varumärke eller ej spelar ingen roll), så är maillistan den kanal där du når allra flest av de som valt att opta in till den. 

I dina sociala kanaler når du långt ifrån alla, ÄVEN om de VALT att följa dig. Hur stor räckvidd (hur många av dina följare du når) kan du ta reda på i din statistik

Instagram vs Maillista  

Vi fortsätter att använda Instagram som exempel och provar att göra en jämförelse. 

Tänk på att i den här jämförelsen tittar vi bara på hur många av de som valt att följa dig (Instagram eller maillista) som får ditt innehåll levererat till sig. Vi jämför inte några andra aspekter som synlighet eller eventuell sökbarhet till exempel. Varför inte? För att vi ska kunna hänga med och hålla jämförelsen så clean som möjligt, så tar vi en parameter i taget. 

Säg att dina inlägg på Instagram når runt 30% av alla som valt att följa dig, och av dem är det ungefär 11% som sedan också interagerar med ditt innehåll (det vill säga är engagemanget på den räckvidd du har). Alltså ger en like, en kommentar, sparar och så vidare. 

Det är inte jättemånga… Och om du istället räknar engagemangsprocent på ALLA som följer dig, ja då blir siffran ännu lägre. 

Låt oss då vända blicken och titta på maillistan i jämförelse.

I ett genomsnitt av 17 olika Email Service Providers är leveransbarheten, alltså hur många av de mail du skickar till din lista som landar i personernas inkorgar, 88,9%. Tittar vi på ett genomsnitt av fyra av de vanligaste ESP-tjänsterna (ActiveCampaign, Mailerlite, Mailchimp och Convertkit) är den siffran 92,8% i mars 2021. 

Och om vi ska vara extra kritiska, vilket vi såklart ska, kan vi också titta på genomsnittet av alla de här 17 tjänsterna över tid (så att det inte bara är en lucky shot att så många mail kom rätt just i mars 2021). 

Från augusti 2017 till mars 2021 låg den genomsnittliga leveransbarheten mellan de här 17 ESP-tjänsterna på 83,67%.

Är du med mig fortfarande?

Om vi ska jämföra Instagram och din maillista, där det vi tittar på är hur många som får ditt innehåll levererat framför näsan. Så är det alltså 30% på Instagram mot 88,9% av din maillista. Redan där hoppas jag att din motivation till att jobba med din maillista hoppar upp några snäpp!

Men” säger du, “det är ju inte alla som kommer öppna mina mail..?”

Det är sant förstås. I en perfekt värld skulle din open rate (hur många som öppnar dina mail) vara 100%. Men i den verkliga världen då, vad är en genomsnittlig open rate? Enligt flera av de största ESP-tjänsterna ligger ett genomsnitt över olika businesskategorier på runt 20-25%. Men då vill jag tillägga att flera av de här inte jobbar med maillistan på det sätt som jag och många med mig lär ut. Dessutom ligger kategorier som “daily cupons” och annat med i listan som drar ner genomsnittet ganska mycket. 

Men eftersom det är det som är genomsnitt så tar vi det, vi lägger på någonstans i mitten på 23% open rate. 

Och så jämför vi med Instagram igen då: 

Där var det 11% av alla som fick ditt innehåll som interagerade med det. På mailen är det mer än det dubbla, alltså ungefär 23%. 

Kompletterar varandra

Vi kan hålla på och jämföra och kasta oss med siffror hit och dit i all evighet. Men egentligen vet jag inte hur meningsfullt det är EGENTLIGEN. Dina sociala kanaler och din maillista är kompletterande byggstenar i din business. De stöttar varandra och fyller viktiga funktioner båda två. Det är ingen tävling. Det handlar om att vara smart och inte lägga alla sina ägg i samma korg, att ha flera sätt att kunna kommunicera med din publik.

Men om vi ändå ska fortsätta tävla lite mer. Så är kontentan här att om du bara har ett val för att få ditt innehåll framför din publik så vinner maillistan. 

Vad sägs om ETT ÅR av färdiga idéer att skicka till din maillista? Den här listan är fullpackad med mail som du kan skicka till din egen maillista – varje vecka i ett års tid.

Den enda kanalen du äger

En annan sak som är viktig att ta upp är att maillistan är den enda kanal som du äger, tillsammans med din webbplats. Den kanal som du har valt att publicera innehåll och bygga publik på via sociala medier är hyrt utrymme. Lånat space på plattformar som när som helst kan försvinna eller ändra saker i deras algoritmer. De drivs av företag vars vinst hänger på att vi spenderar tid på plattformarna och vill vi ha mer ögon på vårt innehåll – ja då får vi ta fram plånboken och betala för det.

Men Email Service-tjänster är ju också företag?”

Absolut, det stämmer. Men deras affärsmodell går ut på att leverera mail till dina prenumeranters inkorgar. Lyckas de inte med det kommer du att byta leverantör och vips, har de förlorat en inkomst.

Om vi struntar i siffrorna

Innan vi knyter ihop säcken så vill jag lägga in några andra fördelar som jag tycker mig se med maillistan. Mjukare värden än siffror. 

För oss som sitter på avsändarsidan av maillistan så tycker jag att det ger väldigt mycket att jobba med att ta fram den sortens innehåll. Komma bort en stund från allt det högljudda på sociala medier som kan vara så otroligt… utmattande, ärligt talat. När jag jobbar med maillistans innehåll gör jag det i lugn och ro, jag får skriva och klura och dessutom vetskapen att det jag skapar kommer att landa i mina prenumeranters inkorg känns liksom… nära. Fint på något vis. Jämfört med att (i bästa fall) swischa förbi i ett flöde. 

Känslan i kroppen när jag i första hand skapar för bloggen, podden och maillistan är en annan än den jag får när jag skapar för Instagram. Den är lugnare, mer djupgående och känns som något som jag kommer att kunna hålla på med under lång tid framöver. Även innehållet i sig kommer att leva längre.

Men jag har inget att skriva om, inget att säga i mina mail?

Det är inte sant. Det här däremot är det:

Har du nåt att säga på instagram har du något att säga i mail. 

Dina mail är innehåll, precis som varenda Insta Story, varenda post, varenda Tiktok, varenda Facebook live, varenda inlägg på LinkedIn. 

Det är inte något orimligt ouppnåeligt. Det är bara du som pratar med din publik och potentiella kunder. Precis som i alla andra kanaler du har. 

Dessutom tänker jag på vilket “state of mind” min publik, du, är i när du tar del av mitt innehåll på olika plattformar. Det är förstås inget som jag vet 100%, men genom att läsa på om beteenden generellt och förstås: återgå till hur du själv beter dig, kan du göra ganska kvalificerade gissningar, eller “skapa hypoteser”, som du sedan kan testa. Om du tänker efter tror jag att du ganska enkelt kan identifiera och beskriva dina olika sinnestillstånd när du konsumerar olika digitala kanaler. 

Vad är du ute efter på varje kanal? 

Hur vill du ha innehållet levererat?

Orkar du klicka dig ifrån den kanal du är på, eller känner du ett motstånd?

Är du ute efter att bli underhållen eller är du ute efter information?

När du börjar tänka på sådana här saker utifrån dig själv, vilket är det enklaste att börja studera det, så kan du också snabbt förstå och se att det är precis de här frågorna som du behöver ställa till dig själv om din idealkund.

Läst ända hit? Bra jobbat!
Jag hoppas att du känner dig lite mer på det klara om vad en maillista är och varför du borde skaffa en om du inte redan har en.

Ge det här inlägget en like på hjärtat om du tyckte att det var intressant. 

Vad är ditt nästa steg? Känner du dig motiverad att köra igång, eller levla upp, din maillista?


Länkar för att läsa mer om det jag pratar om i inlägget:

https://blog.iconosquare.com/average-instagram-engagement-rate/
https://www.emailtooltester.com/en/email-deliverability-test/
https://www.mailerlite.com/blog/compare-your-email-performance-metrics-industry-benchmarks
https://www.csoonline.com/article/3202771/general-data-protection-regulation-gdpr-requirements-deadlines-and-facts.html
https://gdpr-info.eu/

Posted on Leave a comment

En onlinekurs är ingen quick fix

Att skapa och lansera en onlinekurs är inte en quick fix för ett företag som inte redan fungerar.

Cover image, En onlinekurs är ingen quick fix

En stor del av mitt jobb innebär att jag har direktkontakt med företagare och entreprenörer som är sugna på att lansera sina produkter online, och ofta handlar det om just att skapa och sälja en onlinekurs. Det är förstås jättekul! Mitt jobb som lanseringsstrateg är fantastiskt roligt, MEN – jag känner att vi måste prata om vad det innebär i verkligheten att implementera en onlinekurs i sin business. 

För det är inte ovanligt att stöta på missuppfattningen att “bara jag skapar en onlinekurs så kommer min business ta fart och pengarna börja rulla in!”. 

Jag förstår att det ser lockande ut när vi bombarderas med alla möjligheter det kan innebära att lägga till en onlinekurs som inkomstström i sin business. Om den där skalbara visionen om att kunna skapa en gång och sälja till flera. Där din tid inte säljs till en person i taget. Där resultatet är lika med mer frihet och bättre omsättning.

Varför inte?

Men om du inte har en fungerade företagsidé idag som redan säljer och drar in pengar till dig, så kommer inte någon kurs kunna rädda dig heller. För varför skulle någon köpa en kurs av dig, om de inte är beredda att jobba med dig 1 on 1? Om du inte kan sälja in dina tjänster där du operativt utför uppgifter och lägger din tid på uppdraget – hur ska du kunna sälja in att din potentiella kund ska se några videos och sedan göra jobbet själv?

Anledningen till att jag vill att vi ska prata om det här är inte för att jag vill klanka ner på onlinekurser – jag älskar onlinekurser! En genomtänkt och välgjord onlinekurs kan leverera otroligt mycket värde och “actionable” kunskap. Russinen ur kakan, upplagda att börja sättas i verket direkt i verkliga livet. Men jag vill att alla som tänker i banorna av snabba lösningar, snabba pengar och genvägar helt enkelt tänker om. 

Det finns också en annan aspekt av det hela som är lätt att förbise: hur mycket jobb det är att skapa en onlinekurs. 

Börja inte plöja ner tid och pengar i att bygga upp något stort projekt som du inte kommer att få igen investeringen på. För att ta fram en onlinekurs är att likna vid en mental födsel. Fråga någon som någonsin skapat en kurs med allt vad det innebär: videos, innehållsuppbyggnad, livesändningar, workbooks, manus, teknik som ska sättas upp, mail som ska mailas och kunder som ska supportas. Hur gött var det när hen filmat en 20 minuter tutorial bara för att inse att kamerans fokus hamnat på väggen bakom istället för i ansiktet på personen? Hur mycket skrivande var det att få ihop den sammanlagt 32 mail långa mail funneln?

“Äsch det finns ju andra sätt, sådana som river av hela processen från idé till kurs på 72h?”

Jo, garanterat. Men det är inte fallet för de flesta. 

Men så, vad gör man då? Innan du börjar lägga ner din själ i en onlinekurs.  

Har du sålt något (vad som helst) som befinner sig i samma ämnesområde som det du vill skapa en kurs om? Något som drar in pengar idag?

Ett enkelt exempel på det här är att du idag säljer din tid som konsult och det går bra. Du drar in pengar och det finns en efterfrågan på de tjänster du säljer, därför vill du nu skapa en kurs om något av det du idag säljer som tjänst. Eller att du kör workshops live där du vägleder deltagarna på plats (så här i covid-tider känns ju denna som något att drömma om eller hur..?). Du skulle då kunna prova att skapa en digital upplevelse av den workshopen och sälja. 

Vem ska du sälja kursen till? 

När du öppnar dörrarna till kursen, till vem ska du sälja den? Jobba med validering av dina idéer innan du släpper allt du har för att skapa en kurs. Består din följarskara idag av personer ur din målgrupp? Prata med din publik och se vad de vill ha av dig. Vad är din idealkund redo att lägga ner tid på att lära dig av dig?

Om du inte redan nu har en publik att sälja din kurs till organiskt. Alltså en publik som du jobbat med att bygga upp över tid i dina egna kanaler. Så behöver du lägga krut på det. Det finns två sätt att göra det på: 

Skapa innehåll kontinuerligt i kanaler där din ideala kund finns och bygg upp en engagerad följarskara där. Jobba med att bygga upp ett personligt varumärke (är det något du behöver, häng på Linda Hörnfeldt) och bygg relation till din publik. Du kan också jobba med att skapa community i form av en grupp, till exempel på Facebook (se och lär av Marie Wigunsjö).

Fördel: Personer som följer dig följer dig för att du är du. Inte för det du säljer. Du som person är inte utbytbar, men det är produkterna vi säljer. Med ett personligt varumärke står du stadigare på din marknad.

Nackdel: Kan ta lång tid, vara allmänt tidskrävande och ta mycket energi att skapa innehåll kontinuerligt över tid. Frustration när man inte får till det och man inte har lyckats nagla in sin tonalitet och sitt budskap.

Eller så struntar du i det och kör på att betala för din ideala kunds uppmärksamhet i pengar från början: med betalda annonser. Då skapar du en annonsstrategi direkt för olika kundsegment och lägger krutet på att konvertera de som nappar på annonsen, till exempel med ett samtal på zoom eller telefon.

Fördel: Du slipper skapa massa innehåll hela tiden och kan så att säga “kasta pengar på problemet”. Om du har fått till ditt budskap så att det resonerar med din ideala kund kan du skala upp ganska snabbt.

Nackdel: Du behöver pengar att kasta på annonser. Du är dessutom utbytbar och det finns ingen särskild relation mellan dig och den du pitchar för.

Det bästa tycker jag är att jobba med båda de här strategierna och försöka krama ut det bästa av dem båda. Och förstås minska intrycket av nackdelarna!

Hur många behöver bli introducerade för det du ska sälja?
I den här Lanseringskalkylatorn fyller du i det du vill tjäna och så räknar den ut hur många personer du behöver nå för att nå ditt mål. Därifrån kan du sedan börja bygga upp din lanseringsstrategi!

Kul! Kör!

Testa köpintresse

Du kan också prova göra mindre produkter på samma område, för att se om någon faktiskt kommer att plocka upp kreditkortet när det väl gäller. För en sak ska du veta: Det är väldigt lätt för oss att svara “ja” på frågan “om jag skapar en kurs om det här, vill du ha det då?”. Det är väldigt icke förpliktigande och dessutom kommer många svara ja för att vara snälla och för att de tror att det är ett ja du vill höra. Det kan alltså vara väldigt missvisande att bara fråga sin målgrupp. Du behöver lära känna dem på andra sätt, lära dig vad som verkligen motiverar hen och gör att hen är beredd att investera tid och pengar i en produkt.

Vi tar ett superenkelt exempel:

Säg att någon skulle fråga dig: Skulle du vilja vara stark och snabb till våren?

De flesta skulle nog säga “absolut!”.

Men när du sedan presenterar hur det skulle gå till: Ett 6 veckors träningsprogram med program för varje dag du ska göra själv hemma. En gång i veckan hörs du, gruppen och coachen på zoom i 45 min. Pris: 7995 kr ex moms.

Så kommer många av de som sade ja droppa av. Vilket är helt normalt. Tröskeln till att säga ja blev plötsligt betydligt högre, än när frågan bara var just det: en fråga. Men tänk på det, att om 98% sade ja när du ställde en enkel fråga, så kommer det kanske vara 3% av dem som verkligen köper i slutändan.

Håll koll på dina siffror

Precis som med din privatekonomi är det superviktigt att inte famla i mörkret när det kommer till siffrorna i din business. Spara information kring data som rör konvertering, klick, trafik, open rates och så vidare. Ha ett dokument efter varje lansering du gör där du fyller i och sparar allt som är viktigt för dig. Skriv också ner dina egna personliga tankar och takeaways, vilka förändringar och förbättringar du vill göra till nästa gång. 

Genom att dokumentera de aktiviteter som du gör i företaget kan du också börja göra beräkningar på framtida satsningar och se trender. Till exempel om du kör annonser kan du hålla ett öga på vilken sorts annons och bilder eller video som funkar bäst. Så att du inte fortsätter lägga pengar på ett koncept som inte funkar.

Tips! Skapa en mall som du följer varje gång. Då slipper du göra en ny varje gång och det blir mycket lättare att jämföra mellan lanseringar av samma produkt. De här dokumenten kommer att fungera lite som en karta för dig, där du kan se vad du borde prova gör mer av. Ser det ut som att intresset dalar med varje lansering? Analysera: beror det på ditt erbjudande? Eller är folk helt enkelt lite less på paketeringen och det är läge att prova något som du inte provat förut?

Avrundning

Så för att sammanfatta det hela lite. Det här låter så otroligt oglammigt och inget som någon vill panga upp på någon billboard men: 

Börja i rätt ände.

Bygg metodiskt. 

Validera, gärna snabbt.

Testa. 

Analysera.

Väx kontrollerat och smart.

Om du är sugen på att implementera en (eller flera) onlinekurser i din affärsmodell så kör! De ökar i popularitet, kan vara en utmärkt inkomstström och det är rent teknisk lättare än någonsin att skapa och leverera. Jämfört med förr. Idag har du som egenföretagare och kreatör tillgång till en uppsjö av tjänster, både betalda och gratis, att välja på. Där du kan lagra kursen, maila, skapa grafik och slides, spela in video och så vidare. Många av tjänsterna har också bra dokumentation hur du använder dem. Det är en fantastisk digital tid vi lever i!

Var beredd att lägga ner mycket jobb. Det kan vara lite som att du själv behöver gräva diket innan vårfloden kan komma forsandes. Innan diket är ordentligt preppat kommer det knappt något vatten, om något. Vad det beror på att inget vatten kommer kan bero på flera faktorer. Det behöver inte vara så att det är “något fel” på det du har att erbjuda. Utan det är vägen dit, budskapet som du vill att din publik ska tilltalas av och engagera sig i, som behöver skruvas på.

Nu blev jag kanske lite väl inspirerad av den varma vårsolen som tittar fram här i Västerbotten just nu. Men jag hoppas och tror att du förstår vad jag menar med den där liknelsen. Det behöver inte vara diket det är fel på, det behöver bara putsas till.

PS. Kolla hur du ligger till med min lanseringskalkylator! Klicka här för att fylla i formuläret och ladda ner den (gratis).

Posted on Leave a comment

Tänk på det här när du skapar digitala strategier och produkter 2021

Yes, jag vill prata om några digitala trender och tendenser för 2021. Inte nödvändigtvis vilken app som kommer vara nästa stora grej eller vilka bilder “som funkar” i flödena. Utan om våra beteenden och mående online.

Under 2020 kan man lugnt säga att världen “chockdigitaliserades”. Och även om du är en van internetanvändare, blev vi alla tvingade in i en vardag som tog andra former än förut. Där närvaron digitalt spelar en enormt viktig roll. Både i arbete och privat.

ATT vi är på internet och konsumerar innehåll dagligen är inga nyheter.

Ephemeral content

Flera trendrapporter som rör digitala trender för 2021 tar upp så kallat “ephemeral content”. Alltså tillfälligt innehåll som exempelvis Instagram Stories, Clubhouse och Snapchat, som har ökat jättemycket under 2020 – och kommer fortsätta att hålla vind i seglen även under 2021 och framåt. Den här trenden av innehåll som lever och dör (bokstavligen) direkt ökar också vikten av en hållbar innehållsstrategi. En strategi där du som grund har en eller flera kanaler som du själv äger och som fortsätter leva sitt liv på Internet. I det här inlägget och videon pratade jag om just det här.

Men varför dras vi då till den här flyktiga sorten av innehåll?

Jo, jag tror, precis som Sarah Larsson Bernhardt och Niclas Strandh tar upp i podden Social by default: att vi vill ha mer autentiskt innehåll. Så är det den autentiska känslan som lockar oss till “tillfälligt innehåll”. När vi tittar på videos och bilder som är lite mer “scrappy” och inte så tillrättalagda och poserande, känns det som att vi är närmare den som är avsändaren. Att den här sortens innehåll fått en schvung uppåt i statistiken under 2020 tror jag också beror mycket på att många av oss sitter ensamma mer. Sända live har också ökat under året och är inne på samma bana:

Den sociala distanseringen i och med Covid-19 gör att vi suktar ännu mer efter autentiskt och “conversational” innehåll. Närhet och kontakt till andra människor. Vi människor behöver interagera med andra människor för att må bra i längden. Därför utnyttjar vi i dessa tiden tekniken ännu mer i just dessa styften.

Poddar blir mer och mer populärt

Det är också därför jag tror att poddlyssnandet har tagit stora kliv framåt. Idag lyssnar 68% av alla som bor i Sverige på poddar, jämfört med 55% 2019. I Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet från 2019 ställde man också frågan om hur meningsfull vi upplever tiden som vi spenderar med olika digitala tjänster (något jag verkligen saknar i årets rapport). Det visade sig då att sociala medier ligger i botten av de appar som upplevs som meningsfullt spenderad tid. Jämfört med poddar som redan då hamnade bland topp tre.

Men igen, varför är det så?

Om jag går till mig själv och analyserar hur jag konsumerar poddar, så är det ganska enkelt att se varför jag upplever det som mer meningsfullt än att scrolla på Instagram. Ofta lyssnar jag när jag är ute och går eller gör något annat meditativt som både är bra för hjärnan och kroppen. Dessutom upplever jag att jag får vara med och lyssna in på konversationer som jag, om inte inte vore för poddarna, aldrig fått ta del av. Dessutom får min hjärna en paus från alla visuella intryck och kan sakta ner. Personligen lyssnar jag väldigt selektivt på poddar som handlar om tips och tricks kring mitt jobb. När jag lyssnar vill jag lyssna på sådant som gör att jag tänker nya tankar.

Med det här sagt, så är det inte så konstigt att appen Clubhouse har fått sådan spridning och jag tror definitivt att den kommer att växa stort under 2021.

Kontentan av allihopa?

Vi saknar mänskliga interaktioner, kontakt och är tekniktrötta.

När du går vidare under 2021 tror jag att det är av yttersta vikt att du har (bland annat) de här sakerna i åtanke. Både när du skapar strategi och innehåll till sociala medier, men också när du ska designa dina erbjudanden. Ställ dig själv de här frågorna:

  • Vad kan du göra för att knyta autentiska band till ditt community?
  • Hur kan du skapa upplevelser för dem som inte känns överväldigande och utmattande?
  • Hur mår ditt ideal community idag? Vad behöver de från dig?

Nu är en tid för oss att dra på oss våra tänkarmössor och bli kreativa. Det kan innebära att vi behöver ändra på planer som vi haft och gå till ställen där vi känner oss obekväma. Men det är ju då vi växer och mer kreativitet föds. Det kommer kanske inte vara lätt, men vad gör det om hundra år.

Vad tror du om den digitala världen under 2021? Vad kan vi som online entreprenörer lära oss av dessa digitala trenderna? Lämna en kommentar!

Posted on Leave a comment

5 mail att lägga i din välkomstsekvens

“Jag har en opt in, men sedan mailar jag inte min lista…”

Bra där! Det första steget är taget. Men om du ska hålla liv i din maillista så är det också förstås helt avgörande att du faktiskt mailar dem också (duh, eller hur?). Och du kommer aldrig att få en bättre chans än den direkt efter att någon har optat in till din lista att knyta kontakt med personen. Det nu du sätter tonen för resten av er “mailrelation”, om dina mail kommer att bli öppnade eller inte, eller om det slutar med en “adjöken fröken!” och personen helt enkelt avprenumererar.  

Inte så kul.

Därför ska vi prata om att skapa en välkomstsekvens.
Men, vad är en välkomstsekvens?

Det är ett automatiserat flöde av e-mails som skickas efter ett satt intervall från din e-mail service provider (som MailChimp, Mailerlite, Convertkit, ActiveCampaign etc.) efter att en person har fyllt i ett formulär och optat in att de vill höra från dig i sin inkorg.

Målet med din välkomstsekvens är att inte lämna dina prenumeranter i sticket utan att direkt komma igång och hålla kontakten med dem och lära känna dem. Tänk bara hur du gör på sociala medier, om någon skickar dig en kommentar eller ett DM – nog svarar du (efter bästa förmåga) på det?

De vill lära känna dig och du vill lära känna dem.

Du kan skapa olika sorters välkomstsekvenser och ha olika teman och mål med dem. Exempelvis kan du kan använda en för att sälja ett erbjudande eller använda den som en specifik follow up till en lead magnet (freebie) som personen har laddat ner. I det här inlägget får du ett exempel på en välkomstsekvens till ditt varumärke som helhet. Lite som en “välkommen till min värld!”-presentation, tänk Aladdin som tar med Jasmine på den flygande mattan. 

Se det hela som ett samtal, vad skulle personen du just träffat behöva vet om dig för att lära känna dig och din business?

5 tips på mail som du kan lägga i din automatiserade välkomstsekvens

  1. Leverera det som du utlovat, bekräfta att de är med på listan och hälsa välkommen.
  2. Introducera dig själv med en bakgrundshistoria som kopplar samman med varför du gör det du gör idag.
  3. Ta upp något som du vet att många kämpar med, och hur du jobbar för att hjälpa dem med det.
  4. Besvara en fråga som du får ofta.
  5. Bjussa på några punkter om dig själv som inte alla kanske känner till och be mottagaren berätta några av sina.

BONUS! Levererade du en freebie (lead magnet)? Lägg till en “Check in”, hur har det gått med den där saken som personen laddade ner?

Du behöver inte göra det svårare än det egentligen är att skriva mail, det är innehåll som vilket som helst – bara att det inte syns utåt hur många som uppskattar det.

Och vet du vad? Mail behöver inte vara milslånga. Ibland är en kort liten check in allt som behövs, det är bara bra att blanda upp det hela lite. Prova dig fram till vad just din publik uppskattar att få i sin inkorg.

Posted on Leave a comment

Så skapar du innehåll som lever längre online

white printer paper on white wooden table
Bild med blogginläggets titel

Många av oss kan relatera till känslan av att fastna i ett hamsterhjul av innehållsskapande som bara snurrar snabbare och snabbare. Något som vi inte har någon kontroll över, utan snarare en extern kraft som det bara gäller för oss att göra vårt bästa för att hänga med på.

Det är utmattande!

Och ja, jag har både varit där och faller fortfarande tillbaka i den känslan ibland. Men jag bestämde mig för att jag måste hitta ett mer hållbart sätt, ett annat tillvägagångssätt för innehållsskapande än att bara desperat försöka följa med. Genom att göra det började skapandet kännas roligt igen och idéerna började komma tillbaka. Jag slutade känna mig överkörd av den hastighet som världen av sociala medier rör sig i. Sätta mig i förarsätet igen om du så vill.

Det är den känslan jag vill att du också ska ha, så jag ska introducera dig till en strategi som kan hjälpa dig att vända på dina prioriteringar lite. Eftersom det så lätt händer att vi (inklusive mig själv) hoppar på Instagramkarusellen och bara börjar skjuta innehåll vilt omkring oss.

Det är många krafter i arbete som får oss att göra det, som till exempel:

  • Omedelbar tillfredsställelse i form av gillamarkeringar, kommentarer, delningar, privatmeddelanden och så vidare.
  • Vi känner att vi är en del av något, som om vi är “med i gänget”.
  • Vi känner oss sedda.

Bara för att vara extra tydlig: jag inte här för att bedöma. Vi är alla människor och därför faller vi för sådana här frestelser. Jag gör det också. Men när vi är medvetna om det är det lite lättare att fatta ett aktivt beslut för att göra förändringar.

Om vi faller för allt det här ramlar vi tillbaka till samma plats som där vi började och behöver mer och mer nytt innehåll för alla plattformar vi försöker följa med. Våra hjärnor måste arbeta outtröttligt och ofokuserat, alltid ha bråttom till nästa rus av tillfredsställelse från sociala medier.

Genom att ändra din syn på skapande av innehåll och närma dig det mer ur ett affärsperspektiv, och enligt min mening ett mer hållbart perspektiv, får du en bättre känsla för hela processen och känner dig mer i kontroll över det.

För att vara ärlig, för min del, har den här förändringen gjort att jag känner mig lyckligare inte bara som företagare utan som en person som helhet. Den här innehållsstrategin kommer att vara min bas nu för resten av 2020 och in i 2021 (och troligen längre än så).

De 4 faserna i denna strategi


Fas 1

Högst upp i denna innehållsstrategi hittar du vad jag kallar grundpelarinnehåll. Det här är innehållet som är i längre format och kommer att läggas på plattformar som är SEO-baserade. Dessa bitar av innehåll är också de som jag senare kommer att återanvända till microinnehåll för mina sociala kanaler. I den här fasen placerar jag också min e-postlista, med vilken jag först och främst kommer att dela mitt pelarinnehåll och försöka ge lite mer insikter på ämnet.


Fas 2

Sedan hittar vi mikroinnehåll till sociala medier. Det här är mindre innehållsbitar som passar in i formatet på de kanaler jag vill använda. För mig är det Instagram, Facebook och LinkedIn just nu. Så även om det ursprungligen kommer från mitt grundpelarinnehåll är det fortfarande unika poster för varje plattform.


Fas 3

Nästa fas handlar om att lyssna på ditt community efter att du har lagt upp ditt innehåll. Försök att inte ta deras reaktion personligt och utan se den objektivt. Vilken input får du? Tyckte de om det? Tyckte de att det var intressant? Vill de ha mer information om något?

Allt du kan få ut av detta är rent guld när det gäller innehållsskapande! För då kan du planera nytt innehåll som genereras direkt från din publik. Och det är jättebra!


Fas 4

När du har lyssnat på ditt community kan du antingen gå tillbaka till toppen av detta ekosystem igen och börja om att skapa grundpelarinnehåll. Eller om du vill prova några ämnen först kan du skapa något community-drivet mikroinnehåll och testa det först på dina sociala kanaler.

Sammanfattning

Genom att skapa innehåll med det här ramverket i åtanke kommer du att ha en process som både kommer att generera innehåll till alla kanaler som du uppehåller dig på och kontinuerligt fortsätter att generera nya innehållsidéer åt dig. Dessutom! Genom att inte lägga allt ditt arbete i händerna på algoritmerna för sociala kanaler kan du sova lite bättre på natten (jag vet att jag gör det!).

Eftersom det är ett långsiktigt arbete att bygga en onlineverksamhet känner jag ett starkt behov av att ha hållbara system som fungerar på lång sikt. Och inte bara skjuta ut inlägg på Instagram (i mitt fall) i hopp om att folk kommer att se det. Genom att göra det känns det som att jag ger efter för en snabb konsumtionsbaserad värld som jag inte känner är hållbar. Det är inte hur jag vill bygga upp mitt företag och egentligen: leva mitt liv.

Kort sagt: Fokus måste vara att få mitt innehåll att leva och vara användbart längre än 2 sekunder.